Jubelklangen : Andliga sånger

By Andrew L. Skoog and John A. Hultman

The Project Gutenberg eBook of Jubelklangen
    
This ebook is for the use of anyone anywhere in the United States and
most other parts of the world at no cost and with almost no restrictions
whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it under the terms
of the Project Gutenberg License included with this ebook or online
at www.gutenberg.org. If you are not located in the United States,
you will have to check the laws of the country where you are located
before using this eBook.

Title: Jubelklangen
        Andliga sånger

Author: Andrew L. Skoog
        John A. Hultman

Release date: July 22, 2025 [eBook #76549]

Language: Swedish

Original publication: Minneapolis: Skoog & DeLander, 1896

Credits: Jens Sadowski, Trevor Carlson, and the Online Distributed Proofreading Team at https://www.pgdp.net


*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK JUBELKLANGEN ***





                              JUBELKLANGEN


                             ANDLIGA SÅNGER


                          SAMLADE OCH UTGIFNA
                                   AF
                     A. L. SKOOG OCH J. A. HULTMAN.


                        MINNEAPOLIS, MINN. 1896.


           Entered according to Act of Congress, A. D. 1896,
                    by A. L. SKOOG & J. A. HULTMAN,
       in the Office of the Librarian of Congress, at Washington.


            TRYCKT HOS SKOOG & DELANDER, MINNEAPOLIS, MINN.




                            1. Jubelklangen.


     1. Hör jubelklangens enkla ljud,
        Klara ljud, glada ljud,
        En helsning bringar ifrån Gud.
        Säll enhvar som tror den!
        Se nu är salighetens dag,
        Nådens dag, lifvets dag,
        En tid af himmelskt välbehag
        Hvilar öfver jorden.
   KÖR. O stora bud
        Ifrån vår Gud!
        Med väldig röst må sången skalla
        Att enhvar till frihet kalla.
        Frälsning bjudes fritt åt alla
        Under nådens jubelår.

     2. För verldens synder Jesus led,
        Villigt led, tåligt led,
        Ja dödens bittra kamp han stred
        Att från död oss frälsa.
        Hvar syndaträl kan nu bli fri,
        Rättsligt fri, evigt fri.
        Den fattige nu rik han bli,
        Sargad själ få helsa.

     3. Så låtom oss till Herren gå,
        Alla gå, genast gå
        Att nåd för nåd af honom få
        Och vår hyllning bringa.
        För verlden ljuda skall vår sång,
        Glada sång, hjertats sång,
        Tills inför lammets tron en gång
        Bättre den skall klinga.




                     2. Lofven Gud med glädjesång.


     1. Lofven Gud med glädjesång
        Uti hans helgedom,
        Och i fästet af hans magt
        Lofsjungen Herranom.
   KÖR. Lofva honom, allt hvad anda har;
        Gif åt Gud din lofsång ren och klar
        För hans kärlek, allom uppenbar,
        Sjung hans pris, halleluja!

     2. Lofven för hans gerningar,
        Hans stora härlighet.
        Hyllen med en värdig sång
        Hans höga majestät.

     3. Lofven med basuners ton
        Och cittrans, harpans ljud.
        Ja, till puka, strängaspel
        Och flöjt lofsjungen Gud.

     4. Lofven med cymbalers klang,
        Välljudande och klar.
        Allt lofsjunge Jehova,
        Allt, allt hvad anda har!




                        3. Håll dig till Herren.


     1. Gå i Herrens fruktan
        På din pilgrimsstig.
        Många ögon skåda,
        Hur du uppför dig.
        Vare sig, det solsken,
        Eller mulet är,
   KÖR. Håll dig till Herren,
        Kraft han beskär,
        Kraft han beskär.

     2. Upplyft Jesu fana,
        Der du vandrar fram,
        Att och några flera
        Dragas till Guds lam.
        Kännes modet svigta,
        När förakt du bär.

     3. Kärlek är ditt valspråk,
        Frälsning är ditt mål,
        Ordet är ditt vapen,
        Som ej motstånd tål.
        Härligt skall du segra
        Uti striden här.




                           4. Gud är trofast.


     1. Gud är trofast, står det skrifvet,
        Och jag har min tröst deri.
        Han är trofast hela lifvet,
        Oafsedt hvad jag kan bli.
        All min otro kan ej fälla
        Herrens trofasthet omkull.
        När det torkar i min källa,
        Står min fader rik och huld.

     2. Underlig har Herren varit,
        Underlig han ännu är,
        Vägen, som jag aldrig farit,
        Ständigt han mig vandra lär,
        Och i alla lifvets öden
        Är hans nåd oändligt stor,
        Och i sorgen som i nöden
        Mången himmelsk lärdom gror.

     3. Komme hvad som vill i lifvet,
        Komme hvad det än må bli,
        Gud är trofast, står det skrifvet,
        Och jag har min tröst deri.
        Har jag Herren vid min sida,
        Då behöfver jag ej mer.
        Jag kan tiden lungt förbida,
        Tills i skyn jag honom ser.




                 5. Jordens fröjd så snart försvinner.


     1. Jordens fröjd så snart försvinner,
        Allting hastar till sin graf.
        Lifvet som en ström bortrinner
        Hän mot evighetens haf.
        Men det lif, som Jesus gifver,
        Ej tar slut med denna tid;
        Evig himlens glädje blifver,
        Utan ände är hans frid.

     2. O du folk, som Jesus funnit,
        Du har funnit glädjen all.
        Stor den lycka är du vunnit,
        Större än du vinna skall.
        O så låt oss hvila stilla
        Vid vår vän i ljuft och ledt,
        Att vi riket ej förspilla,
        Som vår fader oss beredt.

     3. Må vi under pilgrimsfärden
        Hjertat ha i himmelen.
        Glädjen uti synden, flärden
        Höfves ej en Jesu vän.
        Resekost vår fader gifver,
        Mer vi ej behöfva här.
        Arfvet, som för evigt blifver,
        Kronan, palmen få vi der.

     4. Nu må jord och himmel falla
        Det ej störa skall vår frid.
        Herrens ord och löften alla
        De stå qvar till evig tid.
        O hvad tröst för hvarje hjerta,
        Som i verlden lider tvång!
        Kort är pröfvotidens smärta,
        Evig blir vår jubelsång.




                    6. Tidigt vill jag söka Herren.


     1. Tidigt vill jag höra Herrens röst,
        Gifva honom boning i mitt bröst,
        Tidigt älska Gud, som kärlek är,
        Och som alltid haft och har mig kär.
   KÖR. Tidigt vill jag söka, tidigt vill jag söka,
        Söka Herren Gud uti unga dar.
        De som honom söka, tidigt honom söka,
        Skola honom finna — så han lofvat har.

     2. Tidigt vill jag ligga vid hans fot
        Och den bästa delen taga mot,
        Tidigt jag hans bud vill lyssna till,
        Och i hjertat jag dem gömma vill.

     3. Tidigt vill jag älska bibelns ord,
        Finna bete der med öfrig hjord,
        Tidigt vill jag berga egen själ,
        Vinna någon mer för Gud jemväl.

     4. Tidigt vill jag söka Herren Gud,
        Höja till hans ära lofvets ljud.
        Snart vid resans slut jag fröjdas kan,
        Att jag redan tidigt Herren fann.




                            7. Der fins rum.


     1. Jesus kärleksfullt mig dragit
        Med sitt evangelium
        Till sitt hjerta, i hans kärlek
        Fins för mig och alla rum.
   KÖR. Der fins rum, der fins rum.
        Ja för alla der fins rum.
        På hans löftesord jag hvilar,
        Och för alla der fins rum.

     2. Jag åt Jesus helt förtror mig
        Under lifvets dag så skum.
        I hans frids och glädjes solsken
        Fins för mig och alla rum.

     3. Tröst och hopp mig Jesus skänker,
        Han ock löst min tunga stum.
        Trygg jag bäres i hans armar,
        Och för alla der fins rum.

     4. Kom, o själ, o kom till Jesus,
        Är din känsla än så ljum.
        Ingen ännu han utkastat,
        Nej för alla der fins rum.




                       8. Han är alla dagar när.


     1. O jag har en vän, som älskar mig,
        Är mig alla dagar när:
        Han mig troget följer på min stig,
        Han är alla dagar när.
   KÖR. Han är när, alltid när
        Sina svaga vänner här.
        Alla dagar intill verldens slut
        Herren Jesus är oss när.

     2. Fast mitt öga ej kan se min vän,
        Han är alla dagar när;
        Och i tron jag hör hans hviskning än:
        “Jag är alla dagar när.”

     3. Det gör lyckans timmar gladare,
        Han är alla dagar när;
        Och i nödens stund hur godt att se,
        Han är alla dagar när!

     4. Vid hans löfte hvilar jag så säll,
        Han är alla dagar när;
        Och jag nalkas trygg min lefnadsqväll,
        Han är alla dagar när.




                           9. Min vän är min.


     1. Min vän, min vän
        Är min och jag är hans.
        På jord, på jord
        Ej sådan glädje fans
        Som den att ega Jesus Krist;
        Se det är fröjd förutan brist,
        Se det är fröjd, ja det är fröjd förutan brist.

     2. Han har, han har
        Sin ande till mig sändt
        Och ljus, och ljus
        Uti mitt hjerta tändt:
        Jag ser min faders kärlekshöjd
        Och smakar nådens ljufva fröjd,
        Och smakar nådens, smakar nådens ljufva fröjd.

     3. Nu vet, nu vet
        Jag ock, på hvem jag tror.
        Jag vet, jag vet,
        Att i mitt hjerta bor
        Min Gud och frälsare så kär,
        Som alla verldars herre är,
        Som alla verldars, alla verldars herre är.




                      10. Jag är en liten pilgrim.


     1. Jag är en liten pilgrim
        Och stadd på resa hem.
        Jag ämnar snart inträda
        I Guds Jerusalem.
        O dyre Herre Jesus,
        Städs led mig vid din hand,
        Att jag ej må förvillas
        I detta främlingsland.

     2. Jag är en liten pilgrim
        Och vet, att Jesus sagt,
        Att han skall mig bevara
        Och hålla mig vid magt.
        Ja hjelp, o käre Jesus,
        Ditt eget lilla lam,
        Att jag ej må uppgifvas
        Men lyckligt komma fram.

     3. Jag är en liten pilgrim
        Och önskar nu blott ett:
        Att göra Jesu vilja
        Och blifva synden qvitt.
        Så är jag verkligt lycklig
        Och skall så evigt bli,
        Ty han, som mig har friköpt,
        Har gjort mig rättsligt fri.

     4. Jag är en liten pilgrim,
        Jag sjunger än en gång
        Men väntar snart i himlen
        Få sjunga lammets sång,
        Då jag bland alla frälsta
        Är löst från allt besvär.
        Ja låt mig, dyre Jesus,
        Snart bo i glädjen der.




                      11. När Herren är min herde.


     1. När Herren är min herde,
        Hvad kan mig fattas då?
        Allt, allt hvad jag behöfver
        Jag skall af honom få.
        På ordets ängar gröna
        Han föder sina lam,
        Till lifvets friska källor
        Han sjelf dem leder fram.

     2. Och om från hjorden villas
        Ett enda får, han ej
        Det lemnar qvar i öken,
        Ett rof för ulfven; nej
        Han kärleksfullt det söker,
        Den trogne frälsaren,
        Och trofast återför det
        På rätter väg igen.

     3. Små lammen skall han bära
        Och gömma vid sitt bröst,
        Det sargade förbinda,
        De sorgsna bringa tröst,
        För köld och storm dem skydda
        Och hjelpa i all strid,
        Dem regn och skugga gifva
        I torkans, hettans tid.

     4. Och skulle jag än vandra
        Igenom mörkan dal,
        Jag räds ej — han är nära,
        Som lindrar dödens qval.
        Visst är hon hemsk och dyster,
        Den mörka Jordans flod,
        Men Jesus för mig öfver,
        Han ger mig hopp och mod.

     5. Så sjunger jag af hjertat:
        Min herde Herren är.
        Med fröjd jag honom följer
        Den väg, som hemåt bär.
        Blott nåd, ja idel godhet
        Städs skola följa mig,
        Och jag skall i hans hydda
        Få bo evinnerlig.




                        12. Framåt i Jesu namn!


     1. Framåt i Jesu namn!
        Bröder, framåt,
        Tills vi i fridens hamn
        Ej skiljas åt!

     2. Visst är vår ovän vred,
        Hem dock det går;
        Vår Gud är verkligt med,
        Segern är vår.

     3. Trumpeten ljuder snart:
        Jesus är här!
        Oss ordet säger klart:
        Herren är när.

     4. Ja snart är striden slut —
        O huru godt!
        Snart få vi hvila ut —
        Saliga lott!




                    13. Till Sion, Guds heliga berg.


     1. Till Sion, Guds heliga berg och Guds hus
        O låtom oss skynda med fröjd.
        Till Sion, trots vågens och stormarnes brus,
        Till Sion, som skymtar deruppe i ljus,
        Till Sion, till Sion,
        Till Sion, den soliga höjd!

     2. Och Jesus är när, om än vägen är brant,
        Ja när, om än törnet är hvasst.
        Hvar krökning af vägen han känner så grannt,
        Med törnet han är ju ock nära bekant,
        O skyndom, o skyndom,
        O skyndom till honom med hast.

     3. Ren många, som vandrat med oss här en tid,
        Ha hunnit det lyckliga hem.
        Vi följt dem till gränsen, vi sett deras strid
        Men också en skymt af den saliga frid,
        Som slutligt, som slutligt,
        Som slutligt ock väntande dem.

     4. Må ingen utaf oss tillbaka då bli!
        Oss vinkar ju hemmet ock der,
        Och snart är allt mörker i vägen förbi,
        Och snart inför konungen framträda vi
        Att skåda, att skåda,
        Att skåda vår Gud, som han är.




                    14. Sabbatsdag, hur skön du är!


     1. Sabbatsdag, hur skön du är!
        Skänkt af Gud — jag har dig kär.
        Kom, o kom att än en gång
        Samla oss till bön och sång.

     2. Efter arbetsveckans strid
        Få vi sitta ned i frid
        Vid vår faders rika bord,
        Lyssnande till nådens ord.

     3. Gud, vår Gud, till dig vi se,
        Gif oss rik välsignelse.
        Låt ditt evangelium
        Ljuda klart på alla rum.

     4. Låt i dag ditt helga ord
        Göra under på vår jord.
        Våra arma själar föd,
        Herde god, med lifvets bröd.

     5. Kom, och månget byte tag
        Från den starke denna dag.
        Berga mången kärfve in
        Uti himlaladan din.

     6. Herre, komme snart den tid,
        Då vi efter lifvets strid
        Uti evig sabbatsro
        Få i dina gårdar bo.




                           15. Steg för steg.


     1. Vi, en pilgrimsskara glad,
        Tåga upp till Sions stad
        Steg för steg med staf i hand
        Öfver öknens sand.
   KÖR. Steg för steg, steg för steg
        Skrida vi framåt på vår sälla stråt:
        Himlens port vi allfort
        Nalkas steg för steg.

     2. Med oss följer vännen kär,
        Mod och styrka han beskär.
        Om vi lyda honom blott,
        Så blir allting godt.

     3. Steg för steg då sträfva vi
        Städs framåt att bättre bli.
        Samt at mera känna Gud
        Och hans viljas bud.

     4. Genom en förförisk verld
        Leder jemt vår pilgrimsfärd,
        Men vi akta ej dess prål —
        Himlen är vårt mål.




                      16. En källa öppen och fri.


     1. Oss en källa har Gud beredt,
        En källa öppen och fri.
        Emot synd och orenlighet
        En källa öppen och fri.
   KÖR. Öppen står källan,
        Öppen och fri.
        Kom till Jesus, ty der fins nåd,
        En källa öppen och fri.

     2. Från Guds hjerta dess åder går,
        En källa öppen och fri.
        Lifskraft har hon ur Jesu sår,
        En källa öppen och fri.

     3. Syndig själ gör hon hvit som snö;
        En källa öppen och fri.
        Styrka ger hon åt bräckligt rö;
        En källa öppen och fri.

     4. Är ditt hjerta som stenen hårdt?
        En källa öppen och fri.
        Är ditt samvete plågadt svårt?
        En källa öppen och fri.

     5. Blicken vidgas vid källans rand —
        En källa öppen och fri.
        Klart för själen syns himlens land —
        En källa öppen och fri.

     6. Kom till lifskällan, en och hvar —
        En källa öppen och fri.
        Mottag frälsningen underbar —
        En källa öppen och fri.




                             17. Hos Jesus.


     1. Hvar finner man ro under möda och strid?
        Hos Jesus, endast hos Jesus.
        Hvar finnes för hjertat den ljufvaste frid?
        Hos Jesus, endast hos Jesus.
   KÖR. Hos Jesus, hos Jesus,
        Der trifves vår själ så osägligt väl.
        Det kan ej förklaras, det kan blott erfaras,
        Hur saligt det är hos Jesus.

     2. Hvar lyser ett sken, som gör mörker till ljus?
        Hos Jesus, endast hos Jesus.
        Hvar sitter man lugn under stormarnes brus?
        Hos Jesus, endast hos Jesus.

     3. Hvar finnes det vatten, som själen ger lif?
        Hos Jesus, endast hos Jesus.
        O hjerta, som ej mer vill törsta, förblif
        Hos Jesus, endast hos Jesus.

     4. Hvar samlas de blodtvagna skaror en gång?
        Hos Jesus, hemma hos Jesus.
        Då skola de sjunga sin jublande sång
        Hos Jesus, evigt hos Jesus.




                     18. Jesus är den gode herden.


     1. Jesus är den gode herden,
        Som sitt lif för fåren låter,
        Tröstar barnet, när det gråter,
        Gifver evigt lif.

     2. Jesus är den gode herden,
        Som så väl de sina känner
        Och dem älskar såsom vänner
        Och är känd af dem.

     3. Jesus är den gode herden,
        Han vid namn dem kallar alla,
        Hjelper upp dem, när de falla:
        Honom följa de.

     4. Jesus är den gode herden,
        I sin famn han vill dem trycka,
        Ingen skall dem kunna rycka
        Ur hans starka hand.




                          19. Mera lik Jesus.


     1. Salig jag är nu genom tron,
        Frälst genom nåden i Guds son.
        Hvad kan jag önska mer? Jo si,
        Mera lik Jesus vill jag bli.
   KÖR. Mera lik Jesus, mera lik Jesus,
        Mera från synden och verlden fri:
        Mera lik Jesus, mera lik Jesus,
        Mera lik Jesus vill jag bli.

     2. Tålig och ödmjuk såsom han,
        Stark uti frestelsen och sann,
        Höjd öfver allt bedrägeri —
        Mera lik Jesus vill jag bli.

     3. Mera mot alla kärleksfull,
        Mera frimodig för hans skull,
        Mera till bönen böjd och fri —
        Mera lik Jesus vill jag bli.

     4. Honom jag skåda skall en dag.
        Nu i min glädje sjunger jag,
        Sjunger med barnslig melodi:
        Mera lik Jesus skall jag bli.




                        20. Stäm upp en lofsång.


     1. Stäm upp en lofsång till vår Gud,
        Högt klinge hjertats harpoljud!
        Ty stort och härligt är hans namn,
        För trötta barn en ljuflig hamn.

     2. Rik är vår Gud uti sin nåd,
        Och stor i visdom och i råd.
        Förlorad son han söker opp,
        Hos nödens barn han föder hopp.

     3. De höga han förnedra kan,
        De ödmjuka dem hjelper han,
        Ty god han är och godt han gör.
        Ske honom lof och pris derför!

     4. Och menskor, himlar, haf och jord
        Han bär uppå sitt allmagtsord,
        Hans rikes spira rättvis är,
        Och kärleken är hans baner.




                          21. Tänken på honom.


     1. Tänken på Jesus, frälsaren kär,
        O hvilken kraft, som deruti är!
        Kraft till att älska, och göra godt,
        Kraft till att lefva honom blott!
   KÖR. Tänken på honom uti all strid,
        Tänken på honom, han är vår frid.
        Tänken på honom, syndares vän,
        För oss han dog men lefver än.

     2. Glada vi löpa uti hans spår,
        Kännes än kampen tröttsam och svår.
        Jesus för oss långt mera utstod;
        Tänken på honom, det ger mod.

     3. Gerna vi bära hån och förakt
        Der vi gå fram, ty har han ej sagt:
        Om de behandlat mästaren så,
        Vi ej det bättre vänta få.

     4. Tänken på honom, smärtornas man,
        Synden och döden han öfvervann.
        Nu han i ära tronar hos Gud,
        Dit han ock hemta skall sin brud.




                    22. Sjung en sång till Jesu ära.


     1. Sjung en sång till Jesu ära,
        Som så vårdar sina kära.
        O hvad kan den själ förfära,
        Som han återlöst!

     2. Med sitt blod, som för oss runnit
        Han de bundna frihet vunnit,
        Han de vilsna återfunnit,
        Och i famnen bär.

     3. Genom öknen han oss leder,
        Sänder bröd från himlen neder,
        Der han väntar på och beder
        För sin köpta brud.

     4. Snart, ja, snart den kärleksrike
        Vi få se och varda like,
        Snart vi få i fridens rike
        Höja bättre sång.




                        23. Upp till Sions stad.


     1. Upp till Sions stad, till Jerusalem
        Tåga vi med fröjd, till vårt rätta hem.
        Och vårt sällskap är många tusende,
        Hvilka lärt att älska sin frälsare.
   KÖR. Hem, ja hem, vi tåga hem
        Till Guds stad Jerusalem.
        Snart hos Gud och Jehova
        Få vi bo, halleluja!

     2. Vi frimodigt gå genom öknen fram
        Till vårt ljusa hem uppå himlens strand,
        Och vår Josua med en väldig arm
        Sjelf behåller segern trots verldens larm.

     3. Tänk när vi en gång uti himmelen
        Skola skåda Jesus, vår bror och vän,
        Och instämma med uti himlens kor:
        “Ära vare Gud, som i höjden bor.”

     4. O så led oss, Jesus, nu vid din hand,
        Till dess vi stå frälsta på himlens strand
        Och med alla helgon lofsjunga dig
        Uti himlens salar evinnerlig.




                      24. Hör faderns röst i dag.


     1. Hör faderns röst i dag
        Du vilsna lam.
        Farväl af synden tag,
        Till Gud gå fram.

     2. Hör Jesu röst i dag,
        Han klappar ju
        På hjertat täta slag.
        Låt upp just nu.

     3. Hör andens röst i dag,
        Drif den ej bort.
        Än Herren har fördrag.
        Din tid är kort.

     4. Hör Herrens röst och kom,
        Dig har han kär.
        Kom utan men och om,
        Kom som du är.




                    25. I den sena midnattsstunden.


     1. I den sena midnattstunden
        Står vid hjertats dörr
        Än en trogen vän och klappar
        Såsom ofta förr.
        Står han våt af daggens droppar
        Utom dörren än,
        Eller har du slutligt öppnat
        För din bäste vän?

     2. Döden klappar, än på kojan,
        Än på kungens borg.
        Fåfängt du då stänger dörren
        För den bittra sorg.
        Jesus väntar mild och tålig,
        Men du öppnar ej.
        Döden klappar, kan du stänga
        Ock för honom? Nej.

     3. En gång ropar du kanhända:
        “Herre, släpp mig in.
        Öppna för mig perleporten —
        Jag, jag är och din.”
        Tänk, om Herren då dig svarar
        I den mörka ängd:
        “Du för mig ej velat öppna —
        Nu min dörr är stängd.”

     4. Dock du hör ju honom ännu
        Klappa på hos dig.
        O så öppna då för honom —
        Dagen närmar sig,
        Dagen som skall allt förklara
        I dess rätta ljus.
        Må ock du ett rum då finna
        I din faders hus.




                      26. Lemna dig helt åt Jesus.


     1. Lemna dig helt åt Jesus;
        Sjelf vill han helt bli din.
        Se, med sin nådes fullhet
        Vill han till dig gå in.
        Lemna dig helt åt Jesus;
        Förr blir dock allt ej väl.
        Villigt din Gud och herre
        Gif både kropp och själ.

     2. Lemna dig helt åt Jesus;
        Han såsom ingen ann’
        Hjelpa, upplyfta, bära,
        Trösta, hugsvala kan.
        Lemna dig helt åt Jesus;
        Stilla för honom blif;
        Hela ditt hjertas kärlek
        Honom, din brudgum gif.

     3. Lemna dig helt åt Jesus;
        Nu, nu i denna stund.
        Han skall dig aldrig svika;
        Evigt är hans förbund.
        Lemna dig helt åt Jesus;
        Sjelf vill han helt bli din.
        Se med sin nådes fullhet
        Vill han till dig gå in.




                           27. Hemma, hemma!


     1. Hemma, hemma! den som vore
        Lyckligt i sitt hem ändå!
        Om jag kunde, glad jag fore
        Öfver haf och rymder blå,
        Öfver berg och öfver dalar,
        Bort, långt bort från tidens flärd,
        Till de sällas gyllne salar,
        Till en mycket bättre verld.

     2. Hemma, hemma! hvilken lycka,
        När jag nått mitt faders hus!
        Der skall ingen sorg mig trycka,
        Allt är idel fröjd och ljus.
        Ingen synd mitt hjerta aggar.
        Ingen oro qväljer mer.
        Frälst från syndens sår och taggar,
        Faller jag för tronen ner.

     3. Hemma, hemma! hvilka vänner
        Jag hos Jesus der skall få!
        Hvar och en den andre känner,
        Intet mer oss skiljer då.
        Ingen der jag mera sårar,
        Ingen annan sårar mig,
        Vi få bo i Edens vårar,
        Hvilande från öknens stig.

     4. Hemma, hemma! hjertat redan
        Vidgar sig af fröjd och hopp.
        Jesus kär, behåll mig medan
        Jag fullbordar här mitt lopp.
        O jag vet, min matta stämma,
        Som i moll här tonat har,
        Skall i dur gå upp derhemma
        Till Guds ära hög och klar.




                    28. Hör hur englasången klingar.


     1. Hör hur englasången klingar,
        Med en himmelsk harmoni.
        Bud om glädje den oss bringar,
        Alla folk ha del deri.
   KÖR. Fröjd i himlen, frid på jorden,
        Och bland oss Guds välbehag!
        Nu Guds son är menska vorden,
        Frälsaren är född i dag!

     2. Hvad profeter hafva skrifvit,
        Hvad de gamle förutsagt,
        Det har nu fullbordadt blifvit,
        Det har nu framträdt med magt.

     3. Himmelrikets store furste
        Stigit ned från himlens tron,
        Han, bland konungar den störste,
        Vorden är en menskoson.

     4. Fröjda dig, du lilla skara.
        Uppgått har i ringa stall,
        Jesus, morgonstjernan klara,
        Som för evigt lysa skall.




                         29. Jesus, min Jesus.


     1. Jesus, min Jesus, som uppå korset
        För mina synder offrade dig!
        Lär mig att älska och dig att vörda,
        Du som i döden älskade mig.

     2. Intet, nej intet du ville spara
        Blott för att frälsa min dyra själ.
        Skulle ej jag då helt dig tillhöra,
        Du som i allt har stält det så väl!

     3. Dyraste Jesus, tag då mitt hjerta,
        Tag mig med kropp och själ som jag är,
        Att jag må helt och lydigt dig följa,
        Din helt få vara, frälsare kär.




                      30. Dyrbara ord om Guds nåd.


     1. Dyrbara ord om Guds nåd —
        Tyd dem ännu en gång.
        Dyrbara ord om Guds nåd —
        Kläd dem i ljuflig sång.
        Burna af englar hit neder,
        Trodda i herdarnes leder —
        Tro ock, du själ, jag dig beder,
        Dyrbara ord om Guds nåd.
   KÖR. Nåd, Guds nåd,
        Nåd, Guds nåd,
        Nåd, Guds nåd,
        Dyrbara ord om Guds nåd.

     2. Dyrbara ord om Guds nåd —
        Fastän du fjerran går,
        Dyrbara ord om Guds nåd —
        Än Herrens röst dig når.
        Än ifrån korset de ljuda,
        Upp till Guds himmel de bjuda,
        Ända från skapelsen ljuda
        Dyrbara ord om Guds nåd.

     3. Dyrbara ord om Guds nåd —
        Det fins ett fridens hem.
        Dyrbara ord om Guds nåd —
        För hvarje Jesu lem.
        Uti de boningar klara
        Skola vi evigt få vara,
        Sjunga med helgonens skara
        Dyrbara ord om Guds nåd.




                         31. Bära kärfvar fram.


     1. Om i arla morgon ädel säd vi utså,
        Så i middagshettan, så i aftonqvalm,
        Hoppfullt må vi bida, vänta skördetiden,
        Då vi få med jubel bära kärfvar fram.
   KÖR. Bära kärfvar fram,
        Bära kärfvar fram,
        Då vi få med jubel bära kärfvar fram.
        Bära kärfvar fram,
        Bära kärfvar fram,
        Då vi få med jubel bära kärfvar fram.

     2. Om vi så i solsken, så jemväl i skuggan,
        Så, ehvad vi röna ära eller skam,
        Snart är skörden bergad, alla mödor borta,
        Och vi få med jubel bära kärfvar fram.

     3. Om vi ock med tårar utså Herrens säde,
        Om och anden qväljs af nöd så allvarsam,
        När vårt qval är ändadt, Jesus oss välkomnar,
        Och vi få med jubel bära kärfvar fram.




                     32. Nu vi samlats i ditt namn.


     1. Nu vi samlats i ditt namn:
        Jesus, var oss nära
        Och uti din hulda famn
        Värdes sjelf oss bära.

     2. Tolka du för oss ditt ord,
        Så att rätt vi höra.
        Låt din ande blifva spord,
        Lär oss ordet göra.

     3. Lär oss taga väl i akt
        Hvad du oss vill gifva,
        Så att, som du sjelf har sagt,
        Saliga vi blifva.

     4. Må din säd i hjertat gro,
        Rika frukter bära,
        Lär oss du att barnsligt tro,
        Lefva till din ära.




                           33. På Jakobs Gud.


     1. Nu min frälsningssak är klar och god,
        Min själ har gjort sitt val:
        Jag mig anförtror i Herrens hand
        För mina dagars tal.
   KÖR. På Jakobs Gud vill jag bygga mitt hopp,
        På Jakobs Gud vill jag tro.
        I all nöd och sorg är han mig en borg,
        Der jag så trygg får bo.

     2. O hvad mer, om här i ödemark
        Min bädd blir stenen hård,
        Den till Herrens trofasthet skall bli
        En dyrbar minnesvård.

     3. Så jag vandrar glad mot ljusets land
        På farlig ökenstig,
        Ty jag hört hans löftesord: “jag skall
        Ej öfvergifva dig.”

     4. Blott hos Jakobs Gud är salighet
        För gammal och för ung.
        Om du ej förut på honom trott —
        O tro i dag och sjung:




                         34. Jesus, vår Jesus.


     1. Jesus, vår Jesus, led oss vid handen,
        Tills vi stå klädda i skinande skrud.
        Lär oss lofsjunga med lossad tunga
        Dig, som oss friköpt och vunnit åt Gud.

     2. O du vår konung, du, du är värdig
        Evigt att prisas med lofsångens ljud.
        Lof, tack och ära dig vi hembära,
        Att du oss friköpt och vunnit åt Gud.

     3. Stor uti kärlek är du mot alla,
        Varmast du älskar din längtande brud.
        Snart vi derhemma lofvet uppstämma,
        Att du oss friköpt och vunnit åt Gud.




                       35. Han är verldens ljus.


     1. Lyssna till ordet från frälsaren kär:
        Jag är verldens ljus.
        Löfte om himmelen det innebär:
        Jag är verldens ljus.
   KÖR. Kom nu till Jesus, kom i dag,
        Nu han dig kallar till sig.
        Kom, och hans ljus i själen mottag,
        Jesus vill frälsa dig.

     2. Jesus har lofvat all synd plåna ut,
        Han är verldens ljus.
        Lofvat ett hem åt de sina till slut,
        Han är verldens ljus.

     3. Tron på hans ord gifver frid åt din själ,
        Han är verldens ljus.
        Göm det i hjertat, och dig skall gå väl,
        Han är verldens ljus.

     4. Vill du ej vandra i ljuset, o säg?
        Han är verldens ljus.
        Lita på Jesus och ljus blir din väg,
        Han är verldens ljus.




                     36. Jag är lycklig i min Gud.


     1. Ärans konung vill jag prisa
        För hans ledning vis och huld.
        Dag för dag mer lätt jag vandrar,
        Sedan han utströk min skuld.
   KÖR. Jag är lycklig i min Gud,
        Gladt jag vandrar i hans bud.
        Jag är lycklig i min Gud,
        Så lycklig i min Gud.

     2. Riklig frid han ger de sina,
        Som på honom byggt sin tro.
        Bördor lättas, själen skådar
        Ända in i himlens ro.

     3. När vår konung återkommer
        Med basunaljud från höjd,
        Må vi redo stå att möta
        Herren Kristus då med fröjd!




                   37. Hos Jesus är glädje och hvila.


     1. Hos Jesus är glädje och hvila,
        Hos Jesus är sällhet och ro.
        Till Jesus jag städse får ila,
        Der är mitt trygga bo.
   KÖR. Jag är så glad,
        Ty Jesus har lidit och dött för mig.
        Derför får jag
        Nu lefva evinnerlig.

     2. Hur godt att af ordet få lära,
        Att Jesus vill vara vår vän!
        Att han vill oss föra till ära
        En gång i himmelen!

     3. Ej kan jag beskrifva hans kärlek,
        Som varit så god emot mig,
        Att han hafver tagit min smälek
        Och lagt den uppå sig.

     4. Snart ärfva vi skola ett rike,
        Hvars härlighet öga ej sett.
        Ack saliga fröjd utan like,
        Som Herren oss beredt!




                         38. Jesus älskar mig.


     1. Jesus älskar mig, jag vet,
        Nu och i all evighet.
        Han ledsagar alltid mig,
        Tryggt jag vandrar på min stig.
   KÖR. Ära ske Gud!
        O min själ, gladligt sjung,
        Sjung med Guds här i höjd.
        Ära ske Gud!
        Jag är barn åt en kung,
        Jesu kärlek är min fröjd.

     2. Han är den, som lif mig ger,
        Tro, hopp, kärlek och än mer,
        Räddar mig från satans nät,
        Vaktar alla mina fjät.

     3. När likt böljor mot min själ
        Frestelserna slå — hur väl!
        Herre Jesus, jag hos dig
        Finner skydd och gömmer mig.




                       39. Frid, frid, Guds frid.


     1. Mitt hjerta har funnit en sång,
        Så ljuflig, om icke så lång;
        Den qväller som skogskällans språng:
        Frid, frid, som Jesus kan ge.
   KÖR. Frid, frid, Guds frid!
        Himmelska gåfva så stor!
        Ack härliga, härliga frid,
        Som blott i Guds kärlek bor!

     2. Från korset Guds frid välde fram,
        I blodet, som flöt från Guds lam;
        Allenast vid korsträdets stam,
        Frid, frid, som Jesus kan ge.

     3. När Jesus jag kände som min,
        Och han mig upptog såsom sin,
        Då frid i mitt hjerta kom in,
        Frid, frid, som Jesus kan ge.

     4. Till Jesus jag flyr ur all strid,
        Hos honom i vexlingens tid
        Jag finner beständigt min frid,
        Frid, frid, som Jesus kan ge.




                          40. Hvar morgon ny.


     1. Till dig, o Jesus, vill jag fly
        Med bön och lof hvar morgon ny,
        Och sänka qvällens skuggor sig,
        Jag vill ock fly till dig, till dig.

     2. Och kan jag än ej säga dig
        Hvar särskild nöd, som trycker mig,
        Du känner den, och i din famn
        Fins hjelp för bördor utan namn.

     3. Hvar dags bekymmer huldt du bär,
        Och ingen nöd för stor dig är;
        I dag densamme som i går,
        Du är min tillflykt år från år.

     4. Pris dig, som drar om allt försorg,
        Och är för mig en säker borg,
        Ett tryggt beskärm, dit jag må fly
        Och finna hjelp hvar morgon ny!




                    41. Vi förstå hvarandra bättre.


     1. Vi förstå hvarandra bättre,
        När den sista skuggan flytt,
        Och den klara morgon strålar,
        Då vår Gud gjort allting nytt.
        Här är missförstånd och smärta,
        Tårar, slitningar och qval,
        Men framför oss solen strålar
        Bortom vägens sista dal.
        Vi förstå hvarandra då,
        När vårt mål vi slutligt nå.
        När Guds klarhet oss omstrålar,
        Vi förstå hvarandra då.

     2. Vi förstå Guds vägar bättre,
        När vi hunnit bergets topp
        Och en öfverblick få kasta
        På vårt korta vandringslopp.
        Gåtan klarnar, alla missljud
        Öfvergå i harmoni,
        Alla synder, fall och sorger
        Äro evigt då förbi.
        Vi förstå Guds vägar då,
        När vårt mål vi slutligt nå.
        När Guds klarhet oss omstrålar,
        Vi förstå Guds vägar då.

     3. Vi förstå att sjunga bättre,
        När hvar boja fallit af,
        Och vi bo på andra sidan
        Lifvets stormupprörda haf.
        Nu vi dunkelt skåda tingen,
        Då i ny och ljus gestalt
        Få vi skåda nåden, lifvet,
        Jorden, himlen, Gud och allt.
        Vi förstå att sjunga då,
        När vårt mål vi slutligt nå.
        När Guds klarhet oss omstrålar,
        Vi förstå att sjunga då.




                          42. O min nya sång!


     1. Utaf anden lyft ifrån jorden en gång,
        En Johannes fick höra den himmelska sång.
        Härligt sjöngs den af helgonen omkring Guds tron,
        Till dess himlen genljöd af dess klangfulla ton.
   KÖR. O min nya sång,
        O min nya sång!
        Jag har börjat den här —
        O min nya sång!
        Pris och lof och ära och starkhet vare Gud
        Ifrån evighet och till evighet!

     2. “Ära vare lammet, som köpt oss åt Gud!”
        Evigt tonar den himmelska lofsångens ljud.
        Nya jorden och himlarne svara igen:
        “Ära, halleluja, vare lammet! Amen.”

     3. Snart skall Jesus komma i ära och magt
        För att hemta de sina till sig, som han sagt.
        Då fullkomligt hos honom en evighet lång
        Får jag sjunga min nya, min himmelska sång.




                  43. Om jag en korsets stridsman är.


     1. Om jag en korsets stridsman är,
        Som följa vill Guds lam,
        Hans namn jag må bekänna här
        Och för hans sak stå fram.
   KÖR. O Herre, hjelp mig bära då
        Mitt kors hvar dag och med dig gå,
        Att sist jag kronan bära må
        Och prisa dig i höjd.

     2. Skall jag ej möta fiender,
        Ej synden emotstå?
        Månn’ verlden hafver nåden kär,
        Är hon min vän också?

     3. Då kamp må segern föregå,
        Föröka du mitt mod.
        Blir striden hård, jag kraft skall få
        Af ordet, Herre god.

     4. Väl mig, om jag i denna strid
        Skall dö, jag segrar än
        Och ser framför mig evig frid
        Hos dig i himmelen.




                    44. Hvar blomstrar fridens Eden?


     1. Hvar blomstrar fridens Eden
        På denna mörka ö?
        Hvar är den säkra leden
        På stormomtöcknad sjö,
        På stormomtöcknad sjö?

     2. Nämn stjernan, som kan visa
        Den rätta vägen här.
        Säg hvar de bröst få lisa,
        Som syndens smärta tär,
        Som syndens smärta tär?

     3. Hos Jesus blomstrar Eden,
        Ty han det öppnat har.
        Och han är säkra leden
        Och han är stjernan klar,
        Och han är stjernan klar.

     4. I lifvets alla lägen
        Är han vår bästa skatt;
        Ty mörknar det på vägen —
        Han lyser upp vår natt,
        Han lyser upp vår natt.




                       45. Jerusalem, Jerusalem.


     1. Jerusalem, Jerusalem,
        Som ofvantill är bygdt,
        Ack inom dina portar först
        Det blifver lungt och tryggt.
   KÖR. Mitt mål står klart, jag vill blott ett,
        Blott ett, hvad än det kostar mig.
        Jerusalem, Jerusalem,
        Jag vill, jag vill blott hem till dig.

     2. Min härkomst och ju är af dig,
        Och jag är främling här,
        I dig jag har mitt borgerskap,
        I dig jag hemma är.

     3. Jag hör till dina fria barn,
        Ty Jesus gjort mig fri
        Från satans band och lagens dom
        Och syndens slafveri.

     4. Hvad under om jag längtar hem
        Till dig, Guds helga stad,
        Der jag en gång får hvila ut
        Fullkomligt fri och glad!

     5. Der ingen gråt skall vara mer
        Och ingen värk som här
        Och intet mörker, ingen natt,
        Ty lammet solen är.




                          46. Jag har en vän.


     1. Jag har en vän, vet du hans namn?
        Det är en stjerna blid,
        Som strålar utur himlens famn
        I outsäglig frid.

     2. Han blödt ur många djupa sår
        För mina synders skull,
        Och städs han vid min sida går
        Så mild och kärleksfull.

     3. Ej något ondt kan skada mig,
        Om jag har honom kär,
        Den, som har sådan vän hos sig,
        Fullkomligt tryggad är.

     4. Hur jordens öden vexla här,
        Hvad vind det ännu blås,
        Min vän för evigt trofast är,
        Och jag skall ej förgås.

     5. O Jesus, du är all min tröst,
        Till dig min längtan står.
        Ack, drag mig, drag mig till ditt bröst
        Och dina helga sår.




                         47. Klippan står fast.


     1. Klippan står fast. På tidens strand
        Hon reser sig mot himlens rand.
        Remnad hon är, och ro beskär
        Åt dem sig gömt i klyftan der.
   KÖR. Somligas hopp står på lös och sandig mull,
        Andra sin lit satt till ära, gods och gull,
        Jag byggt på klippan, som aldrig slås omkull,
        Jesus min urtidsklippa.

     2. Hon är ett kors med famn så vid
        Och sprider ut en strålglans blid.
        Jag håller fast vid klippans fot
        Och räds ej mera stormens hot.

     3. Hon är ett torn, hvars höga topp
        Sig sträcker till Guds himmel opp.
        Öppen dess port för verlden står,
        Och lycklig den, som der ingår.




                        48. Helsokällan flödde.


     1. Helsokällan flödde
        Ifrån nåden fram,
        När vår Jesus blödde
        Uppå korsets stam.

     2. Skriften höres ljuda:
        Hon är öppen, fri.
        Hvem kan mig förbjuda
        Bada deruti?

     3. Helsa kan hon gifva
        Och den sorgsna frid,
        Trötta kan hon lifva,
        Kraft hon ger i strid.

     4. När mitt hjerta gråter
        Under sorgen tung,
        Flyr jag dit, och åter
        Känner jag mig lugn.

     5. Hon är min förtjusning,
        Här är jag så säll.
        Vid den källans susning
        Somnar jag hvar qväll.

     6. Morgon, när jag vaknat,
        Läskar jag mig här.
        Aldrig har jag saknat
        Fröjd och glädje der.




                    49. Der fins honung uti klippan.


     1. Har, o själ, du anammat Jesus,
        Som i döden utgifvit sig
        För att blifva din frälsningsklippa?
        Der fins honung uti klippan för dig.
   KÖR. Der fins honung uti klippan, broder,
        Der fins honung uti klippan för dig.
        Från all synd Jesu blod oss renar —
        Der fins honung uti klippan för dig.

     2. Har du smakat Guds nåd och godhet?
        Vandrar du på den smala stig?
        Har du druckit ur lifvets källa?
        Der fins honung uti klippan för dig.

     3. Beder du af din himlafader:
        “Herre, hur kan jag tjena dig?”
        O var lugn, han skall säkert svara:
        Der fins honung uti klippan för dig.

     4. Gå då ut uppå gator, gränder,
        Och om frälsningen aldrig tig.
        Säg till hvarje förlorad broder:
        Der fins honung uti klippan för dig.




                     50. Himlar, gifven Herren ära.


     1. Himlar, gifven Herren ära,
        Englar, sjungen högt hans pris.
        Sol och måne, mån I bära
        Honom lof hvar på ert vis!

     2. Stjernor, tindrande i ljuset,
        Verldar, under af hans hand,
        Menskor, I som bon i gruset,
        Prisen Gud i alla land.

     3. Prisen honom för hans lagar,
        Aldrig felar hvad han sagt;
        Han är trofast alla dagar,
        Synd och död han nederlagt.

     4. Himlar, jord och allt, hvad under!
        Det är vordet på hans bud.
        Prisen honom alla stunder —
        Kungars konung, verldars Gud.




                         51. Det fins ett namn.


     1. Det fins ett namn jag gerna hör,
        Dess pris jag sprida vill.
        Mitt öra som musik det rör,
        Dess like är ej till.
   KÖR. Och detta namn, som ljufvast är
        Min mästare och herre bär.
        Mitt hopp han är för himmelen,
        Min närmaste och bäste vän.

     2. Det talar om en frälsarman,
        Hvars kärlek gjort mig fri,
        Om blodet, som för verlden rann,
        Med reningskraft deri.

     3. Det namnet Jesus ljufvast är
        I himmel och på jord.
        Dess skönhet kan ej tolkas här
        Med dödlig tungas ord.




                           52. Hvit som snö.


     1. Två mig hvitare än snö,
        Rena mig uti ditt blod.
        Lär mig från det onda dö,
        Dyre Jesus, herde god.
   KÖR. Hvit som snö, hvit som snö;
        Två mig hvitare än snö.

     2. Jag är oren i mig sjelf,
        Född i synd som hvar och en.
        Två mig ren i lifvets elf,
        Fostra mig för himmelen.

     3. Skära mig med isop väl
        Och förlåt mig all min skuld
        Helga ande, kropp och själ,
        O min frälsare så huld.




                        53. Se stadigt på Jesus.


     1. Låt synden ej råda, för frestelsen fly.
        Hvar seger dig hjelper att vinna en ny.
        Mot lustarne vaka, och strid som en man.
   KÖR. Se stadigt på Jesus, se stadigt på Jesus,
        Se stadigt på Jesus, dig seger ger han.

     2. Fly onda kamrater, mot skämt var på vakt,
        Guds namn håll i vördnad, han derpå ger akt.
        Gör allting med allvar, var vänlig och sann.

     3. Och honom, som vinner, är kronan beskärd.
        I tron skall du vinna, fast mörk är din färd.
        Dig Gud kan bevara, dig stärka han kan.




                             54. Sälla dag.


     1. Hör sabbatsklockans klang så skön;
        Sälla dag, sälla dag!
        Den kallar oss till lof och bön;
        Sälla dag, sälla dag!
        O sabbatsdag, du är oss kär,
        Ty du af Gud välsignad är,
        Och frid och lugn du till oss bär,
        Sälla dag, sälla dag!

     2. I dag ur grafven Jesus gick;
        Sälla dag, sälla dag!
        Och banesåret döden fick;
        Sälla dag, sälla dag!
        Ty låt oss alla fröjdas då,
        Må sången upp mot himlen gå,
        Och englar stämma in också!
        Sälla dag, sälla dag!

     3. En hvila dock oss väntar än,
        Sälla dag, sälla dag!
        En sabbatsro i himmelen;
        Sälla dag, sälla dag!
        Der skall församlingen en gång,
        För evigt löst från synd och tvång,
        Förenas i en bättre sång —
        Sälla dag, sälla dag!




                    55. Bröder, viljen I gå med oss?


     1. Bröder, viljen I gå med oss,
        Bröder, viljen I gå med oss,
        Bröder, viljen I gå med oss
        Till Kanaans sälla land?
        Ja, visst vilja vi gå med er,
        Ja, visst vilja vi gå med er,
        Ja, visst vilja vi gå med er
        Igenom Herrens nåd.
   KÖR. Ära, ära, halleluja!
        Ära, ära, halleluja!
        Ära, ära, halleluja!
        Pris Gud i evighet.

     2. Vägen Herrens ande lär oss,
        Gud, vår Gud är städse när oss;
        Om vi tröttna, sjelf han bär oss
        Till Kanaans sälla land.
        Ja, o Gud, visst är du med oss.
        Derför i din kraft bered oss,
        Och i andens klarhet led oss
        Till Kanaans sälla land.

     3. Snart vid himlens portar stå vi,
        Hvita sidendrägter få vi,
        På de gyllne gator gå vi
        I Kanaans sälla land.
        Ja, och snart för tronen stå vi.
        Kronan, harpan, palmen få vi,
        Heligt segerdruckna gå vi
        I Kanaans sälla land.

     4. Skåda frälsaren helt nära,
        Evig dyrkan honom bära,
        Det skall bli vår fröjd och ära
        I Kanaans sälla land.
        Amen, ja vår lofsång blandas
        Re’n med himlens — dagen randas
        Der blott salighet vi andas
        I Kanaans sälla land.




                    56. Lemnen allt, och följen mig.


     1. O hur mildt ljöd Jesu bjudning,
        Der vid sjön han gick sin stig.
        Trötta fiskare den gälde:
        Lemnen allt, och följen mig.
   KÖR. Följen mig, följen mig,
        Lemnen allt, och följen mig.
        Följen mig, följen mig,
        Lemnen allt, och följen mig.

     2. Ock till oss han vänligt talar,
        Han vill draga oss till sig.
        Hör det ljufva nådesbudet:
        Lemnen allt, och följen mig.

     3. Så hans röst beständigt ljuder,
        Han vill frälsa mig och dig.
        Må vi lyda då hans maning:
        Lemnen allt, och följen mig.




                 57. Sjung, min själ, hans kärlek stor.


     1. Sjung, min själ, med tacksam fröjd
        Om hans kärlek, som från höjd
        Skådar öfver slägtet ner
        Och sin nåd oss dagligt ger.
        Sjung, min själ, hans kärlek stor.

     2. Jord och himmel har han gjort,
        Allt är hans, båd’ smått och stort.
        O hvad äro vi, att han
        Så oss alltid älska kan?
        Sjung min själ, hans kärlek stor.

     3. Gud, så kärleksfull och god,
        Har oss frälst med Jesu blod
        Och, att vi ej villas må,
        Låter anden med oss gå.
        Sjung, min själ, hans kärlek stor.

     4. Sjung, min själ, upphöj hans namn,
        Tills du kallas i hans famn.
        Under lifvet lita blott
        På hans kärlek för allt godt.
        Sjung min själ, hans kärlek stor.




                    58. Sjung, sjung nu på barnavis.


     1. Nu vid Jesu korsbaner
        Barn, en skara stor, man ser,
        Som i alla land, från strand till strand
        Till himlen sig beger.
        Indiens och Kinas små
        Sluta sig till oss också
        På vår pilgrimsfärd från synd och flärd
        Att lifvets krona få.
   KÖR. Sjung, sjung nu på barnavis,
        Sjung, sjung Herrens Jesu pris.
        Sjung, tills alla barn en gång
        Instämma i vår fröjdesång.

     2. Medan fritt vårt hjerta slår
        I vår ungdoms sköna vår.
        Tåga vi med fröjd till Sions höjd,
        Dit frestelsen ej når.
        Kom nu med oss, en och hvar;
        Rum för alla Jesus har.
        Aldrig bör din själ då bli en träl
        I syndens bojor qvar.

     3. Redan hemma stå hos Gud
        Många barn i snöhvit skrud,
        Som i smått och stort Guds vilja gjort
        Och gerna lydt hans bud.
        Snart vi samlas få hos dem
        I vårt sälla fadershem,
        Der vi sjunga få och harpan slå
        I Guds Jerusalem.




                  59. Stor fröjd, ty Jesus kommen är.


     1. Stor fröjd, ty Jesus kommen är!
        O verld, tag mot din kung.
        Din hjertas hyllning honom bär,
        Och högt hans ära sjung.

     2. Stor fröjd, ty Jesus spiran bär!
        O menska, sjung hans pris.
        Må berg och dalar fjerran, när
        Instämma på sitt vis.

     3. Vår konung verlden styr med nåd
        Och med rättfärdighet.
        Vi prisa må hans frälsningsråd,
        Hans magt och härlighet.




                        60. Snart är jag hemma.


     1. Snart så sluta jordens strider,
        Snart får jag till Jesus gå.
        O hvad fröjd det en gång blifver,
        Att till sist för tronen stå!
   KÖR. Snart är jag hemma, snart är jag hemma,
        Fri från sorger och besvär.
        Snart är jag hemma, snart är jag hemma,
        Der vår Jesus är.

     2. Tänk att slutligt skåda Jesus,
        Som jag här har trott uppå,
        Och att få Guds lof uppstämma
        Och på himlens harpor slå.

     3. Tänk, Guds barn från alla orter
        Skola samlas hemma der,
        Och få mötas med hvarandra
        För att aldrig skiljas mer.

     4. Der det blir mig godt att vara,
        Att för evigt bo hos Gud,
        Hvarest lammets bröllop firas
        Under himlasångens ljud.




                           61. En bergklint.


     1. En bergklint skroflig, hård och kal,
        Sig reste midt i dalen
        Bland rosors mäng till tusental,
        Och solens strålar föllo på
        Så väl de fagra rosor små
        Som på den hårda stenen grå
        I gröna blomstersalen.

     2. Och arlaregn och serlaregn
        Mildt himlen ömsom gifver
        Åt alla der i dalens hägn.
        Då sände rosorna sin doft
        Så tacksamt upp till himlens loft,
        I grönska klär sig jordens stoft,
        Men stenen kal förblifver.

     3. Välsignelse för blad och rot
        Af himlen solen bördar
        Och tar i öppen famn dem mot.
        Men stenen hård och sluten var
        För himlens skatter alla dar,
        Och derför står han blott och bar
        Midt ibland rika skördar.

     4. Om i ditt hjerta det fins sten,
        Om stenbemängd hvar gömma,
        Låt Jesus göra marken ren,
        Så att Guds kärleks solljus må
        Liksom hans nådaregn också
        En emottaglig jordmån nå
        Och in i hjertat strömma.




                       62. Hans älskande hjerta.


     1. Min fader är god och kärleksfull,
        Hans inre jemt röres för barnens skull,
        Och hvar jag än går på lefnadens stig,
        Hans älskande hjerta det klappar för mig.
   KÖR. O djup utaf kärlek, o bredd, o höjd!
        Du menniskors hopp och serafers fröjd!
        O lär mig mer troget lefva för dig,
        Du älskande hjerta, som klappar för mig.

     2. Han sändt mig sin son, sin högsta skatt,
        Att vara mitt ljus uti verldens natt,
        Att frälsa min själ och leda min stig
        Till älskande hjertat, som klappar för mig.

     3. Han har mig ock skänkt sin ande kär,
        Som städs mig påminner, hvems barn jag är.
        Min bön han frambär från vandringens stig
        Till älskande hjertat, som klappar för mig.

     4. Kan moder förgäta sina små,
        Min fader ej glömmer sitt barn ändå.
        Hans ögon mig följa här på min stig,
        Hans älskande hjerta det klappar för mig.




                       63. O, Betlehems stjerna.


     1. Som fordom i fjerran österland
        En stjerna sågs blänka på himlens rand —
        En ledstjerna klar på visdomens stig,
        Så tindrar en stjerna och lyser för mig.
   KÖR. O, Betlehems stjerna, så skön och klar!
        Du bär än den glans, som du fordom bar.
        I salig tillbedjan följer jag dig,
        Du tindrande stjerna, som lyser för mig.

     2. “Ett barn är oss födt” — o, ljufva ord!
        En Gudason gästar vår arma jord;
        Det heliga minnet är på min stig
        En tindrande stjerna, som lyser för mig.

     3. Ej moln mägtar skymma stjernan klar,
        Ej middagens gloria dess glans förtar;
        När dödsskuggans natt omhöljer min stig,
        Den tindrande stjernan hon lyser för mig.

     4. På verlden hon strålar evigt blid
        Och helsar hvar menska med himmelsk frid;
        Till Betlehems gäst hon leder min stig
        Den tindrande stjernan, som lyser för mig.




                        64. Jesus bjuder barnen.


     1. Jesus bjuder barnen till sitt frälsarbröst.
        Uti ordet ljufva hörs hans milda röst.
        “Låten barnen komma — riket hör dem till.”
        Ej af dem ett enda Herren sakna vill.

     2. Vänta icke glädje all din lefnadstid.
        Här i verlden möter mycken nöd och strid.
        Men din borg är Jesus, dit du ila får,
        Och uti hans sköte intet ondt dig når.

     3. Är din vänkrets liten, Jesus är din vän.
        När dig andra svika, han dig älskar än.
        För de dolda snaror på din vandringsstig
        Har han sändt sin engel att bevara dig.

     4. Jesus, dyre Jesus, jag vill följa dig,
        Tro de fasta löften, som du gifvit mig.
        Vårda du och led mig med din starka hand,
        Tills jag lyckligt ingår i det goda land.




                              65. Framför.


     1. Hvad är vårt lif på jorden?
        Blott möda och besvär.
        Vårt mål är ej i verlden;
        Nej, frammanför det är.
        Framför, framför,
        Framför, framför,
        Framför, framför,
        Vårt mål det är framför.

     2. Se menniskorna hvimla
        I mängd, i tusental;
        Ej ro de kunna finna
        I denna jemmerdal.
        Ej ro, ej ro,
        Ej ro, ej ro,
        Ej ro, ej ro,
        I denna jemmerdal.

     3. Här ser man tvenne skaror,
        De tåga hvar till sitt.
        Till hvilken hopen hör du?
        Hvad är väl målet ditt?
        Framför, framför,
        Framför, framför,
        Framför, framför,
        Hvad är ditt mål framför?

     4. Är du med dem, som tåga
        Till evighetens ro,
        Der vi få evigt hvila
        Och hos vår fader bo?
        I frid, i frid,
        I frid, i frid,
        I frid, i frid,
        Få bo hos Gud i frid.




                          66. Sjung den igen.


     1. Sången om Jesus, o sjung den igen,
        Sjung den igen, sjung den igen.
        Intet på jorden är skönt såsom den,
        Sjung den igen, igen.
   KÖR. Jesus, vår vän!
        O huru skönt det klingar!
        Sången om Jesus är ljufligast än,
        Sjung den igen, igen.

     2. Ljufligt den stärker vår tro och vårt hopp,
        Sjung den igen, sjung den igen.
        Bojor och fängelser bryter den opp.
        Sjung den igen, igen.

     3. Sjung den för dem, som Guds kärlek försmått,
        Sjung den igen, sjung den igen.
        Sången kan göra hvad ord ej förmått,
        Sjung den igen, igen.

     4. Sjung den för barnen, som här kring dig gå,
        Sjung den igen, sjung den igen.
        Kanske de ock vilja instämma då,
        Sjung den igen, igen.




                        67. När Jesus jag eger.


     1. När Jesus jag eger, så eger jag allt.
        Jag vet, att han har sina englar befalt,
        Att de skola bära på händren mig hem
        Till Guds nya stad, Jerusalem.

     2. När Jesus jag eger, så eger jag allt.
        Ja äfven när hjertat käns ödsligt och kallt,
        Så är han min helsa, mitt lif och min frid
        Och förer mig hem trots sorg och strid.

     3. När Jesus jag eger, så eger jag allt.
        Fast jag såsom Jakob får känna mig halt,
        Dock föres jag hemåt mot sällhetens höjd,
        Der vinkar mig kronan — o hvad fröjd!




                           68. I den staden.


     1. I den staden uti fjerran,
        Der guldgator glimma,
        Skola vi, som älska Herren,
        För evigt få bo.
   KÖR. Tänk hur saligt det blifver,
        Han kronan oss gifver,
        Och med palmer i händer
        Vi sjunga hans namn.

     2. Inga tårar kinden bränna,
        Ty ingen der gråter,
        Inga sorger skall man känna;
        Der fins ingen död.

     3. Vännen Jesus skall oss föra
        Till lefvande källor.
        Intet mera skall då störa
        Vår glädje och sång.

     4. Må vi alla, unga, gamla,
        Få bo i den staden.
        Jesus till sig, vill oss samla;
        Tag mot honom nu.




                              69. Dit upp.


     1. Jag är en gäst och främling här.
        Mitt rätta fosterland
        Är ofvan skyn, der Jesus är
        På faderns högra hand.
   KÖR. Dit upp min ande trår,
        Dit upp min längtan står,
        Dit upp med fröjd jag går,
        Ty der, der är mitt hem.

     2. Till detta land min längtan står.
        Hur saligt der en gång,
        Då bruden gyllne harpan slår
        Vid englars jubelsång!

     3. Tack, Jesus, att du köpte mig,
        Och gaf mig barnarätt.
        Nu går jag nöjd den smala stig;
        Din nåd gör bördan lätt.

     4. Lär mig blott söka ditt behag
        Och lefva så för dig,
        Att jag är redo hvilken dag
        Du än vill hemta mig.




                           70. Väljen i dag.


     1. “Väljen i dag hvem som I viljen tjena,”
        Ljöd det till Israels barn en gång —
        Antingen Herren Jehova allena
        Eller de hedniska gudar mång’.
        Äfven för oss är uppmaningen vigtig;
        Det är omöjligt att tjena tu.
        Må vi ock välja med ande upprigtig,
        Välja en herre och välja nu!

     2. Två stå på valet, och Jesus den ena,
        Mägtig och rik, af konungslig ätt.
        Lycklig den själen, som honom vill tjena;
        Hans ok är lustigt, hans börda lätt.
        Alla de sina han rikligt belönar
        För deras gerningar uti tron
        Och med en strålande krona dem krönar,
        Då de stå samlade vid hans tron.

     3. Mången dock finnes, som satan vill tjena
        Verlden för honom ej möda spar.
        Mycket han lofvat att gifva de sina —
        Låt honom skryta — han intet har!
        Tjensten är hård, ja, hans folk äro trälar,
        Lönen är döden — så ordet lär.
        Derför de gå med oroliga själar,
        Ofridens mask deras hjertan tär.

     4. Hvem vill du tillhöra, Gud eller satan?
        Vill du gå trygg eller farlig väg?
        Vill du beträda den gyllene gatan
        Eller nedsjunka i afgrund? Säg.
        En af de båda du måste utvälja,
        Ty flera vägar ej finnas till.
        O må du icke åt döden dig sälja,
        När Herren Jesus dig frälsa vill!




                         71. Sjung då om seger.


     1. Tänk, huru stort, att vår Jesus har vunnit
        Öfver vår ovän och synd och död.
        Han är vår konung, i honom vi funnit
        Sällhet och frid uti öfverflöd.
   KÖR. Sjung då om seger, ja, sjung då om seger,
        Himlarnes rike hör barnen till.
        Jesus har vunnit, och all magt han eger:
        Han oss för riket bevara vill.

     2. O, hur saligt, Guds barn att få vara
        Redan i ungdomens ljufva vår,
        Följa den sälla och lyckliga skara,
        Som vid Guds hand upp till himlen går!

     3. Snart kommer frälsaren åter till jorden
        För att till sig hemta skaran sin.
        Då få vi höra de ljufliga orden:
        Kommen, I mina, i riket in.




                             72. Drag mig.


     1. Jesus, själavän så god,
        Som på korset göt ditt blod
        För att evigt frälsa mig,
        Drag mig närmare till dig.
   KÖR. Drag mig, drag mig,
        Drag mig närmare till dig.
        Med din kärlek innerlig
        Drag mig, drag mig nära dig.

     2. Drag mig med din ljufva röst
        Till ditt varma frälsarbröst.
        Lär mig mera älska dig,
        Som i döden älskat mig.

     3. Visa mig de djupa sår,
        Som du fick i striden svår.
        Fyll min själ med frid och lif,
        Af din ande mer mig gif.

     4. Drag mig nära, gör mig ren,
        Att din kärleks återsken
        Klart må utgå ifrån mig,
        Lysa andra fram till dig.




                           73. Jesus lefver.


     1. Jesus lefver, Jesus lefver
        Och kan aldrig ändra sig;
        Fader, moder, hem och framtid,
        Allt han vara vill för mig;
        Väg, der ingen väg jag finner,
        Råd, der intet råd jag vet;
        Nog för himlen, nog för jorden,
        Nog för tid och evighet.

     2. Visst är köttet ännu mägtigt,
        Visst är anden ännu svag,
        Men min sak den är dock Herrens,
        Och han hjelper dag från dag.
        Och han ger hvad jag behöfver,
        Särskildt för hvar särskildt tid:
        Ny hugsvalelse och starkhet,
        Ny förlåtelse och frid.

     3. O, då vill jag icke sörja,
        Jesus sörja får för allt,
        Ty han ger hvad jag behöfver
        Och deröfver tusenfaldt.
        Fri som blomman på sin tufva
        Eller fågeln på sin qvist
        Vill jag lefva för att sjunga
        Blott om dig, o Jesus Krist.

     4. Ja, må Jesussången klinga
        Ljufligt öfver berg och dal,
        Som ett genljud utaf sången
        Ifrån lammets bröllopssal.
        Gifs der intet annat ämne
        För de frälstas sång en gång,
        O, då vill jag ej på jorden
        Sjunga någon annan sång.




                           74. Jesus älskar.


     1. Låt hvart hjerta gladligt prisa
        Honom, som oss älskar så.
        Ljuft hans ord till barnen talar,
        Af hans hand allt godt de få.
   KÖR. Jesus älskar, Jesus älskar,
        Ljufva tanke på min stig!
        Fastän jag är helt ovärdig,
        Herren Jesus älskar mig.

     2. Långt tillbaka, så vi lära,
        Kommo barn till honom fram.
        Han välsignade dem alla,
        Tog dem huldt uti sin famn.

     3. Till hans famn vi ock få komma
        Likt de barn i fordom tid.
        Äfven oss han vill välsigna,
        Gifva oss sin nåd och frid.

     4. O hvad kunna vi väl gifva
        För hans kärlek rik ock skön?
        Värdes du, o Jesus, taga
        Våra hjertan till din lön.




                   75. Vänner, jag är stadd på resa.


     1. Vänner, jag är stadd på resa
        Emot himlens perleport.
        Gerna ville jag berätta
        Om allt godt mig Herren gjort.
   KÖR. Ära, ära, halleluja!
        Blott en främling här jag går.
        Jag är stadd på väg till Sion,
        Snart uti mitt hem jag står.

     2. Herren Jesus mig har funnit
        Och sin kärlek hos mig tändt.
        Ifrån syndens mörka öken
        Han mitt hjertas fötter vändt.

     3. Nu min själ af glädje fylles,
        Sjunger högt hans kärleks pris.
        Bortom verldens nöd och mödor
        Ser jag himlens paradis.

     4. Jag skall än min Jesus skåda
        Vid min lefnads slut och vet,
        Att min harpa då skall klinga
        Till hans lof i evighet.




                     76. Jag såg en stjerna falla.


     1. Jag såg en stjerna falla
        Ifrån Guds himmel blå,
        Då tänkte jag på alla,
        Som bort från Herren gå.

     2. O många tusen själar,
        Som förr hört Jesus till,
        Nu blifvit syndens trälar
        Och fara åter vill.

     3. De hafva mist sitt fäste,
        Sin Gud, sin frid, sin tro
        Som fogeln utan näste
        De fara utan ro.

     4. O fallna stjernor, arma,
        O lampor utan glans,
        Må Herren sig förbarma
        Och föra er till sans!

     5. Stån redo, bröllopstärnor,
        Se Jesus kommer snart.
        O vaknen, fallna stjernor,
        Stån upp och strålen klart.

     6. Stån upp, I släckta vekar,
        Och söken nåd hos Gud,
        Flyn undan verldens lekar,
        Och frukten Herren Gud.

     7. Den blinda verlden skalkas
        Och drömmer tiden bort,
        Med fasa domen nalkas —
        Med jemmer inom kort.

     8. Man skämtar ej bort döden
        Och ej bort Herrens dom.
        Man tviflar ej bort glöden,
        Som brinner derbortom.




                      77. Jag kan ej fullt omtala.


     1. Jag kan ej fullt omtala,
        Hur dyr mig Jesus är,
        Se’n till hans famn jag kommit
        Och funnit frihet der.
        Jag mägtar ej hans godhet
        Beprisa, som sig bör.
        Om du till honom kommer,
        Skall du förstå, hvarför.
   KÖR. Jag kan ej nog beprisa
        Min dyre frälsare;
        Jag kan dig endast bedja
        Att komma, smaka, se.

     2. Jag kan ej honom tjena
        Så mycket, som jag vill;
        Jag vill dock göra något,
        Om Gud ger nåd dertill.
        Ty dog han ej på korset
        För hvarje menskosjäl?
        För mig helt visst min Jesus
        Då led och dog jemväl.

     3. När jag på Jesus tänker,
        Då fylles jag med tröst;
        För mig han är så dyrbar,
        För honom höjs min röst.
        Jag vet, att han i höjden
        Åt mig beredt en stad,
        Der jag skall bo hos honom
        För evigt fri och glad.




                       78. Låt ej basunen tystna.


     1. Låt ej basunen tystna,
        I, Herrens sändebud,
        Men spriden ut det vida,
        Att god är Herren Gud.
        Prediken evangelium,
        Och det för verlden all,
        Till vittnesbörd för folken,
        Och änden komma skall.
        Prediken evangelium,
        Och det för verlden all,
        Till vittnesbörd för folken,
        Och änden komma skall.

     2. Så älskade Gud verlden,
        Att han utgaf sin son,
        Att hvem, som tror på honom,
        Skall hafva full pardon.
        För oss han gick i döden,
        För oss han ock uppstod,
        För oss, för oss utgöts ock
        Hans dyra, helga blod.
        För oss han gick i döden,
        För oss han ock uppstod,
        För oss, för oss utgöts ock
        Hans dyra, helga blod.

     3. Är detta evangelium
        Ej värdt att lyssna till?
        O hvem vill blifva lycklig?
        O säg — O säg, hvem vill?
        Nu gäller göra valet,
        Nu gäller taga mot
        Guds gåfva fritt, för intet —
        O hvem vill göra bot?
        Nu gäller göra valet,
        Nu gäller taga mot
        Guds gåfva fritt, för intet —
        O hvem vill göra bot?




                          79. Närmare hemmet.


     1. En ljuf, högtidlig tanke
        Mig ofta genomfar:
        I dag jag närmare hemmet är,
        Än förr jag varit har.
   KÖR. Närmare hemmet,
        Närmare hemmet,
        Närmare hemmet i dag
        Än någonsin förut.

     2. Ja närmre fadershuset
        Med rum förutan tal,
        Och närmre helgonens syskonkrets
        I himlens tempelsal.

     3. Och närmare den staden,
        Der bördan lägges ner,
        Och korset bytes mot kronan ut,
        Den Gud de sina ger.

     4. O Jesus, räck mig handen
        Uti det sista slag;
        Ty kanske närmare än jag tror
        Jag är mitt hem i dag.




                    80. Ett förloradt får att söka.


     1. Ett förloradt får att söka,
        Steg från himlen — O hvad under!
        Gode herden, och han söker
        Huldt det fåret alla stunder.

     2. Sjelf uti den låga krubban
        Hvilar han på bädd så ringa,
        Medan herdarne från marken
        Honom der sin hyllning bringa.

     3. Se’n hur ömt allt jemt han följer
        Det förlorade i spåret,
        Ifrig att det återfinna!
        Dyra barn, du är det fåret.

     4. Nittio och nio vandra
        Der ej storm och nöd dem hinna.
        Men det hundrade är borta,
        Och det måste han ock finna.

     5. Och hur än hans fötter blöda,
        Skyr han icke törnesnåret,
        Icke nöd och död och fara
        Blott för detta arma fåret.

     6. Och när han det ändtligt funnit,
        O hur huldt han det förbinder,
        Bär dem hem på sina axlar,
        Aktar inga vägens hinder.

     7. Då, hvad fröjdesång derhemma!
        Ingått har nu jubelåret;
        “Herden fått sitt får tillbaka”.
        Dyra barn, är du det fåret?




                             81. Öppna då.


     1. Hör, din själavän det är,
        Som vill in hos dig.
        Skall du svara honom kallt:
        “O gå bort från mig”?
        Han i allt vill stå dig bi,
        All din synd han vill aftvå.
   KÖR. O det är din frälsare, som väntar der.
        Skynda, öppna då, öppna då,
        Ännu står han qvar — öppna då.

     2. Ingen klappar såsom han
        På ditt hjertas dörr.
        Ej som främling står han der,
        Nej han klappat förr.
        Han ditt hjerta ofta sökt
        Att från synd det rena få.

     3. O hur kan du säga än:
        “Kom en annan gång”,
        Då han så bedröfvad stått
        Uti väntan lång?
        Se för dig han döden led,
        Och till dig står hans åtrå.




                       82. Morgon mellan fjellen.


     1. Morgon mellan fjellen,
        Klara bäck och flod,
        Sorlande mot hällen,
        Sjunga: “Gud är god,
        Gud är god.”

     2. Dagen ser jag bräckas,
        Fram går ljusets flod.
        Dalarna, som väckas,
        Svara: “Gud är god,
        Gud är god.”

     3. Skogens foglar sjunga,
        Med ett glädtigt mod,
        Der på qvist de gunga,
        Qvittra: “Gud är god,
        Gud är god.”

     4. Själ, vak upp och svara
        Dem med nyfödt mod.
        Höj din lofsång klara:
        “Gud, vår Gud är god,
        Gud är god.”




                          83. Närmare korset.


     1. “Närmare korset,” sjunger jag,
        Närmare jag kommer.
        Närmare korset dag för dag,
        Närmare jag kommer.
        Närmare frälsaren så god,
        Närmare källan fyld med blod,
        Närmare sårens purpurflod,
        Närmare jag kommer,
        Närmare jag kommer.

     2. Närmare nådens tron — hur väl!
        Närmare jag kommer.
        Ljufligen mättas der min själ,
        Närmare jag kommer.
        Stärkt till min tro, mer klart jag ser
        Jesus, som kom för mig hit ner,
        Honom jag vill ock likna mer —
        Närmare jag kommer,
        Närmare jag kommer.

     3. Närmare målet för mitt hopp,
        Närmare jag kommer.
        Redan med fröjd jag ser dit opp,
        Närmare jag kommer.
        Närmare hvilans ljufva rön,
        Närmare ock min segerlön,
        Närmare kronan evigt skön,
        Närmare jag kommer,
        Närmare jag kommer.




                     84. Kom, du nådens källa rika.


     1. Kom, du nådens källa rika,
        Till ditt lof mitt hjerta stäm.
        Dina löften aldrig svika,
        Högt jag vill lofsjunga dem.
        Lär mig någon ljuflig visa,
        Någon himmelsk melodi,
        Att jag må din kärlek prisa,
        Som från domen köpt mig fri.

     2. Här vill jag mitt Ebeneser
        Resa, ty du halp mig hit.
        Och mot hemmet nu jag reser,
        Du mig hjelper också dit.
        När jag låg i mitt elände,
        Du mig sökte huld och god.
        När mitt hjerta synden brände,
        Du mig löste med ditt blod.

     3. Ack, jag mycket har att nåden
        Tacka för hvarenda dag.
        Herre, som en kedja låt den
        Binda mig vid ditt behag.
        Jag till synd är så benägen,
        Till att fara vill så böjd.
        Tag mig, gör mig till din egen,
        Och mig göm till himlens fröjd.




                  85. Hör anden och bruden säga: kom.


     1. Ack säg mig, hvad menar denna bjudning,
        Som hörs så ofta här och der?
        Ty hvarhelst man kommer, högt det ljuder:
        “Kom, ty allt nu redo är.”
   KÖR. Hör anden och bruden säga: kom,
        Och den der hörer säger: kom.
        Dig törstige vi bjuda: kom,
        Och drick till evigt lif.

     2. Jo det är en himmelsk bröllopsbjudning
        Från Herren Gud till syndare.
        Vid sitt nådesbord det evigt rika
        Hvarje menska vill han se.

     3. O kommen, båd’ fattiga och rika,
        O kommen, I betungade.
        Kommen, ogudaktiga och fromma,
        Tagen mot förlåtelse.

     4. Anammen i dag Guds kärleksbjudning,
        Som räckes fritt till en och hvar.
        Se i morgon kanske dörren stänges —
        Hvem vill då bli lemnad qvar?




                 86. Min framtidsdag är ljus och lång.


     1. Min framtidsdag är ljus och lång.
        Den räcker bortom tidens tvång,
        Der Gud och lammet säll jag ser,
        Och ingen nöd skall vara mer.

     2. Ett oförgängligt arf jag har,
        I himlen är det i förvar.
        Och under pröfvotiden här
        Min fader ger hvad nyttigt är.

     3. Pris vare Gud, som ställt det så!
        Nu slipper jag att ängslig gå.
        För mig han ensam sörja vill,
        Och då bör jag ej hjelpa till.

     4. Så har jag frid uti min själ
        Och sjunger glad: nu allt är väl.
        Jag vandrar trygg vid faderns hand,
        Han leder mig till lifvets land.

     5. Men Herre Jesus, lär du mig
        Att lefva mera helt för dig
        Den lilla tid jag har igen
        På vägen hem till himmelen.




                            87. Ljufva röst.


     1. “Följen mig,” en stämma ljuder,
        Full af kärlek, frid och tröst.
        Det är Jesu milda stämma,
        Det är herdens ljufva röst.
   KÖR. Ljufva röst, milda röst,
        Full af kärlek, frid och tröst!
        O hur kan jag blifva borta,
        När jag hör min herdes röst!

     2. Herden sjelf går fram för fåren,
        Kallar dem så huldt vid namn.
        Tröttna de och blifva matta,
        Bjuder han dem i sin famn.

     3. Klena hjorden ömt han vårdar,
        Skyddar dem mot ulfvens tand.
        Hör han säger, oss skall ingen
        Kunna rycka ur hans hand.

     4. I hans hjord der vill jag vara,
        Ligga tätt intill hans bröst,
        Och jag är så trygg, så salig,
        När jag hör hans ljufva röst.




                         88. Mitt hjertas sol.


     1. Mitt hjertas sol, du Herre kär!
        Det är ej natt, då du är när.
        Må intet jordiskt moln sig te,
        Dölja dig för din tjenare.

     2. När sömnens dagg lätt faller på
        Mitt trötta öga, vare då
        Min sista tanke: o hvad tröst,
        Alltid få hvila vid ditt bröst!

     3. Led mig från morgon intill qväll,
        Ty annars lefver jag ej säll.
        Blif under natten qvar hos mig —
        Jag törs ej dö förutan dig.

     4. Tillsäg mig frid, när jag uppstår,
        Förrän jag uti verlden går.
        Led mig, tills jag försvinner nöjd
        Uti din kärlek sist i höjd.




                          89. Han mig gömmer.


     1. Hur än lifvets stormar rasa,
        Brusa vildt på haf och land,
        Finner jag en säker tillflykt
        Uti skuggan af Guds hand.
   KÖR. Han mig gömmer, han mig gömmer
        Der all sorg och nöd jag glömmer.
        Han mig gömmer, han mig gömmer
        Uti skuggan af sin hand.

     2. När mig nöd han stundom sänder,
        Blir blott hvilan kär än mer,
        Ty när Herren barnet agar,
        Det af idel kärlek sker.

     3. Fiender må gerna hota,
        Satan bruka all sin list,
        Herren skall det onda vända
        Mig till godo, det är visst.

     4. Derför vill jag korset bära
        Trots den ondes nät och garn.
        Jesus vårdar mig, att intet
        Skada må hans faders barn.




                     90. Fröjdefullt, fröjdefullt.


     1. Fröjdefullt, fröjdefullt hemåt vi dra,
        Englarnes land är det mål, som vi ha.
        Jesus, vår höfding, han förer oss an;
        Fröjdefullt, fröjdefullt tåga vi fram.

     2. Fröjdefullt, fröjdefullt hemåt vi gå,
        Snart bland de saligas skaror vi stå.
        Nu när vår Jesus vårt hjerta har fått,
        Fröjdefull, fröjdefull blifver vår lått.

     3. Örat skall tjusas af englarnes sång,
        Höra de saligas harpor i gång,
        Fyllande himlen med härliga ljud.
        Fröjdefullt, fröjdefullt gå vi till Gud.

     4. Snart kommer döden väl grymt oss emot,
        Frälsta af Jesus, vi trotsa hans hot.
        Väldet är brutet af Guds dyra lam;
        Fröjdefullt, fröjdefullt tåga vi fram.

     5. Snart går den eviga morgonen opp,
        Klart skådar ögat vårt saliga hopp.
        Hemlandets blomsterfält ljufliga stå;
        Fröjdefullt, fröjdefullt hemåt vi gå.




                   91. Kommen, min faders välsignade.


     1. O låtom oss sjunga en hemlandssång,
        Instämmen med fröjdfullt ljud.
        Visst kännes vår resa båd’ svår och lång,
        Men Jesus snart gifver bud:
   KÖR. Kommen, min faders välsignade;
        Ett rike är er tillredt
        Allt ifrån verldens begynnelse —
        O kommen, besitten det.

     2. Då ögat skall tindra af himmelsk glans,
        Och hjertat af glädje slå;
        Ja vi skola löpa i fröjdedans,
        När hemmet vi skåda få.

     3. Den staden är tillredd såsom en brud
        Och glänser af ädelt guld.
        Dess tempel är lammet, dess sol är Gud;
        Af härlighet är den full.

     4. Af dyrbara stenar dess murar stå
        Och skina som middagssol.
        På gyllene gator mång’ helgon gå
        Hofverande för Guds stol.

     5. Snart genom dess portar vi tåga fram
        Att samlas vid lifsens elf;
        Snart skola vi der i den sälla hamn
        Välkomnas af Jesus sjelf.




                      92. I djupet af mitt hjerta.


     1. I djupet af mitt hjerta
        En stad jag högt åtrår:
        Jerusalem, det sälla hem,
        Der all min nöd och smärta
        Sitt pass och afsked får.
        I djupet af mitt hjerta
        En stad jag högt åtrår.

     2. Se den på tronen sitter
        Der råder öfver dem
        Med evig frid — der fins ej strid,
        Ty ingen ond och bitter
        Bor i Jerusalem.
        Se den på tronen sitter
        Der råder öfver dem.

     3. Men på de vida vatten
        Hvar finner jag dock väg?
        Bland blinda skär hvar vägen är
        I storm och mörka natten
        Till hemmet, säg, o säg.
        Ack på de vida vatten
        Hvar finner jag dock väg?

     4. Jo du mig visar vägen,
        Min dyre frälsare.
        Och vägen går i dina spår.
        Sjelf hjelplös och förlägen
        Jag blott på dig vill se.
        Ja du mig visar vägen,
        Min dyre frälsare.

     5. Så äfven jag skall vinna
        I Jesu Kristi namn.
        Ja också jag så arm och svag
        Skall en gång målet hinna
        I härlighetens hamn.
        Så äfven jag skall vinna
        I Jesu Kristi namn.




                    93. Till min Jesus vill jag ila.


     1. Nu har fogeln funnit näste,
        Trötta svalan fått ett fäste,
        Skrämda dufvan ock ett hem, der hon får bo.
        Hur än verlden kring mig larmar,
        Uti Jesu frälsararmar
        Får jag hvila uti trygghet, frid och ro.
   KÖR. Till min Jesus vill jag ila,
        Der allena har jag salighet och fröjd.
        I hans sköte får jag hvila
        Liksom fogeln i sitt näste trygg och nöjd.

     2. När den onde mot mig rigtar
        Sina afgrundsskott och sigtar
        Som ett lejon glupskt att sluka upp min själ,
        Jag i skötet skyndsamt ilar,
        Och der nå mig ej hans pilar,
        Huru hotfullt de än hvina — o så väl!

     3. Hos min Jesus blir jag stilla,
        Annars kan det gå mig illa
        Här i denna mörka dödens skuggas dal.
        Snart han tar sin skygga dufva
        Ifrån denna jordens tufva
        Upp till sig i himlens ljufva fröjdesal.




                 94. Fadershjertat står öppet för dig.


     1. Kära själ, som gått bort från din fader och Gud,
        Fadershjertat står öppet för dig.
        Fast du trampat Guds kärlek och trotsat hans bud,
        Fadershjertat står öppet för dig.
        Uppå lustarnas torg du din arfdel försatt,
        Fridens lampa har slocknat i syndens natt,
        Dock, hur väl! du kan än få tillbaka din skatt:
        Fadershjertat står öppet för dig.

     2. Kom just sådan du är med din synd och din skam,
        Fadershjertat står öppet för dig.
        Är du liknöjd och hård — o så träd ändock fram,
        Fadershjertat står öppet för dig.
        Är du fattig och arm och ej vet någon råd,
        Är din klädnad oren, ja hvarenda tråd?
        Skynda hemåt, ja skynda, ty märk, hvilken nåd:
        Fadershjertat står öppet för dig.

     3. Si, din fader som fordom är ännu din vän,
        Fadershjertat står öppet för dig.
        Och han ropar hvar dag: “O mitt barn, kom igen” —
        Fadershjertat står öppet för dig.
        Han vill varkunna sig och tillsäga dig tröst,
        Han vill trycka dig ömt till sitt hulda bröst,
        I sin barnkrets han längtar få höra din röst,
        Fadershjertat står öppet för dig.

     4. Fadershuset är rikt — o hvi hungrar jag då?
        Fadershjertat står öppet _för mig_.
        Jag vill uppstå och hem till min fader nu gå,
        Fadershjertat står öppet _för mig_.
        Jag till honom vill säga: “Min Gud och min far,
        Inför dig och mot himlen jag syndat har,
        Men jag kommer och ber, att du mig emottar” —
        Fadershjertat står öppet _för mig_.




                     95. Fast ringa, arm och svag.


     1. Fast ringa, arm och svag,
        Så lycklig är dock jag,
        Ty Herren är min del,
        Jag eger honom hel.

     2. Han är mitt lif, min frid
        I klar och mulen tid.
        Jag spisar vid hans bord
        Det dyra nådens ord.

     3. Förlossning i hans blod,
        Den sköna helsoflod,
        Jag eger hvarje stund
        På nådens fasta grund.

     4. Jag är hans mödas lön,
        Hans arfvedel så skön.
        Kan jag det ej förstå,
        Han sjelf dock säger så.




                           96. Endast Jesus.


     1. “Endast Jesus,” är mitt valspråk,
        Som jag uppå skölden bär.
        Dit han leder vill jag följa;
        Mod i striden han beskär.
   KÖR. Fastän synden hjertat plågar,
        Uti honom stark jag är.
        “Endast Jesus,” är mitt valspråk,
        Som jag uppå skölden bär.

     2. “Endast Jesus,” när jag vacklar,
        Stärker tron, gör anden lätt.
        Endast han vist råd kan gifva
        Och den vilsne leda rätt.

     3. “Endast Jesus,” ty hans frälsning
        Är för alla full och fri.
        Jesu blod för mig har runnit,
        Frid och fröjd jag har deri.

     4. “Endast Jesus!” Må hans ära
        Ljuda öfver allt på jord!
        Han ur synd och död uppväcker
        Själar med sitt allmagtsord.




                      97. I en djup, oändlig skog.


     1. I en djup, oändlig skog,
        Svart af moln, der åskan slog,
        Gick ett litet barn en gång
        Dagen lång.

     2. Ja den dagen var så lång,
        Himlen mörk och skogen trång.
        Barnet i sin ensamhet
        Gick och gret.

     3. Gret och tänkte: aldrig mer
        Jag min faders boning ser;
        Här i mörker, köld och nöd
        Blir jag död.

     4. Just då så förtvifladt var,
        Molnet vek och solen klar
        Glänste fram och i dess ljus
        Faderns hus.

     5. Allt var nu på stunden godt,
        Allt stod nu, som förr det stått:
        Samma hem och samma far,
        Allt var qvar.

     6. Så, Guds barn, går ofta du
        Djupt i mörker — kanske nu —
        Vet ej, hvart du kommen är,
        Hvart det bär.

     7. Men så visst, som Gud är qvar
        Och en evigt trofast far,
        Skall du än få ljus och tröst
        Vid hans bröst.




                      98. Herre, gif oss alla nåd.


     1. Herre, gif oss alla nåd
        Till att följa dina råd,
        Tänka på vår själ i tid
        Och dess frid.

     2. Hjelp oss nyttja denna dag,
        Jesus, till ditt välbehag,
        Icke leka tiden bort,
        Dyr och kort.

     3. Sabbatsdagen du oss gett,
        Det vi ha i biblen sett,
        Till att sörja för vår själ
        Och dess väl.

     4. Derför samlas vi att få
        Höra, lära och förstå
        Hvad du här oss säger till,
        Hvad du vill.

     5. Du vill hjertat skapa om;
        Derför kom, o Jesus kom,
        Drag oss du från syndens stig
        Helt till dig.




                         99. Dyra förvissning.


     1. Dyra förvissning, friköpt jag är!
        O hvilken försmak af himlen re’n här!
        Arfvinge genom nåden allen,
        Född af Guds ande, tvagen och ren.
   KÖR. Nu är min visa, nu är min sång,
        Jesus att prisa lefnaden lång.
        Nu är min visa, nu är min sång,
        Jesus att prisa lefnaden lång.

     2. Helt jag mig lemnar, helt han mig ger
        Frälsningens fröjd, som jag njuter allt mer.
        Englarne bringa helsning från Gud,
        Hviska till hjertat himmelska bud.

     3. Helt jag mig lemnat, hvila jag fått;
        Nu med min Jesus jag har det så godt.
        Helt i hans kärlek uppgått jag har,
        Väntar blott ett: att hem han mig tar.




                        100. Jesus ber oss lysa.


     1. Jesus ber oss lysa så rent och gladt
        Likt små ljus, som brinna uti kolsvart natt.
        Här i verldens mörker stråla, brinn —
        Lyse du i din vrå och jag i min.

     2. Jesus ber oss lysa för sitt namns skull.
        Han förstår, om flamman ej är klar och full.
        Han kan se i våra hjertan in —
        Lyse du i din vrå och jag i min.

     3. Jesus ber oss lysa omkring oss här.
        Månget slag af mörker uti verlden är:
        Synd och nöd och jemmer öfvervinn —
        Lyse du i din vrå och jag i min.




                     101. Hur få äro de, som gå in!


     1. Ej långt, ej långt från Guds rike
        Dock fjerran med hjerta och sinn’,
        Hur många vi se invid porten!
        Hur få äro de, som gå in!
   KÖR. Hur få äro de, som gå in!
        Hur få äro de, som gå in!
        Fast många vi se invid porten,
        Hur få äro de, som gå in!

     2. Ej långt, ej långt från Guds rike,
        Der vänliga röster du hör
        Men tvekar att gå genom porten
        Och väljer att bli utanför.

     3. Derute går du i mörker,
        I faror och träldom och skam,
        Fast frälsaren kärleksfullt väntar
        Till frihet få leda dig fram.

     4. Ej långt, ej långt från Guds rike,
        Ett steg blott, och allt vore väl;
        Men kanske du evigt skall saknas
        I himmelska glädjen, o själ!




                  102. Det ges en källa fyld med blod.


     1. Det ges en källa fyld med blod
        Ifrån Immanuels sår,
        Och syndarn, sänkt i denna flod,
        Fullkomlig rening får.
        Fullkomlig rening får,
        Fullkomlig rening får.
        Och syndarn, sänkt i denna flod,
        Fullkomlig rening får.

     2. Se röfvaren på korset fann
        Den källan, fastän sent.
        Der kan ock jag, fast ond som han,
        Mitt samvete få rent.
        Mitt samvete få rent,
        Mitt samvete få rent.
        Der kan ock jag, fast ond som han,
        Mitt samvete få rent.

     3. Du dyra lam, ditt blod hos Gud
        Det samma städs förmår,
        Tills frälsta skaran, Kristi brud,
        I bröllopssal’n ingår.
        I bröllopssal’n ingår,
        I bröllopssal’n ingår.
        Tills frälsta skaran, Kristi brud,
        I bröllopssal’n ingår.

     4. Sen jag i tron fick skåda ner
        I denna blodström röd,
        På Jesus kärlek blott jag ser
        Och skall det till min död.
        Och skall det till min död,
        Och skall det till min död.
        På Jesus Kärlek blott jag ser
        Och skall det till min död.

     5. Sen sjunger jag med högre sång
        Hans rika kärleks pris.
        Min stumma tunga skall en gång
        Bli löst i Paradis.
        Bli löst i Paradis,
        Bli löst i Paradis.
        Min stumma tunga skall en gång
        Bli löst i Paradis.




                   103. Hvad är det väl, som pryder?


     1. Hvad är det väl, som pryder dagligt lif
        Och så förskönar dem,
        Som vandra fram sin glada pilgrimsfärd
        Emot Guds Jerusalem?
   KÖR. De hos Jesus varit och af honom lärt;
        I hans blod de rening få.
        Och de vandra dagligt på den smala stig —
        I hans fotspår jemt de gå.

     2. Hvad är det, som så kröner med behag
        Likt kungligt diadem
        Guds vänners hufvud — der de stilla gå
        Emot Guds Jerusalem?

     3. Hvad är det, som i hvarje deras sång
        Oss ljufligt klingar mot?
        Allt skönt och ädelt hafva de undfått
        Vid den käre frälsarns fot.




                    104. Hvilken vän vi ha i Jesus!


     1. Hvilken vän vi ha i Jesus!
        All vår synd och sorg han bär.
        Såsom barn vi allt få bära
        Till vår Gud och fader kär.
        Tänk, hur mycket vi förlora,
        O hvad lidande och nöd,
        Blott för det, att vi ej bära
        Allt till Gud som han oss böd!

     2. När vi frestas och bedröfvas
        Uppå mångahanda sätt,
        Månne dermed oss beröfvas
        Vår oss skänkta barnarätt?
        Nej, vår trogne vän i nöden
        Säger mildt: “Lägg allt på mig.”
        All vår svaghet väl han känner
        Och tar bördan uppå sig.

     3. Är du arm och skuldbelastad,
        Af bekymrens börda trött?
        Jesus beder dig att kasta
        All din synd på sig, som dött.
        Om dig menniskor förskjuta,
        Bär det till dig Gud i bön.
        Mot hans bröst du får dig luta,
        Han är ditt beskärm, din lön.




                       105. Varen starka uti Gud.


     1. Varen starka uti Gud och uti hans starkhets makt.
        Fasta stån uti hans sannings vapenskrud.
        Uti stridens hetta han dig bevarar, som han sagt,
        Du skall härligt öfvervinna med din Gud.
   KÖR. Fasta stån, Gud är med.
        Fram till seger på vår konungs bud.
        För vår Jesu äras skull och hans evangelium
        Fasta stån uti Guds vapenskrud.

     2. Varen starka uti Gud och uti hans starkhets magt,
        Aldrig flyn för fienden, fast grym och vred.
        Herren är dig trofast när och på kampen gifver akt,
        I hans magt du skall din ovän lägga ned.

     3. Varen starka uti Gud och uti hans starkhets magt.
        Se hans löfte aldrig, aldrig svika skall.
        Med sin högra hand han har mörkrets välde nederlagt,
        Ingen fiende skall bringa dig på fall.




                  106. En tillflykt uti stormens tid.


     1. Vår starka klippa Herren är,
        En tillflykt uti stormens tid;
        Trots faror mång’ fins trygghet der,
        En tillflykt uti stormens tid.
   KÖR. Ja, Jesus är vår klippa här i främlingsland,
        I främlingsland, i främlingsland;
        Ja, Jesus är vår klippa här i främlingsland,
        En tillflykt uti stormens tid.

     2. Ett dagligt skygd, ett nattligt värn,
        En tillflykt uti stormens tid;
        Mot fiendernas trug och jern,
        En tillflykt uti stormens tid.

     3. Fast vädren häftigt stöta på,
        En tillflykt uti stormens tid;
        Vår fristad säkert skall bestå,
        En tillflykt uti stormens tid.

     4. O fasta klippa, trygga borg;
        En tillflykt uti stormens tid;
        Var städs vår tröst i nöd och sorg,
        En tillflykt uti stormens tid.




                   107. Han kommer snart, vår Jesus.


     1. Han kommer snart, vår Jesus,
        Vår konung och vår Gud.
        Lyft blicken upp mot höjden,
        Du Jesu Kristi brud.

     2. Han kommer snart, vår Jesus;
        Hvi skulle vi då här
        Oss låta nedertryckas
        Af jordens små besvär.

     3. Han kommer snart, vår Jesus;
        O syskon, må vi då
        Ej kifvas under vägen
        Om det, vi ej förstå.

     4. Han kommer snart, vår Jesus;
        Vår pröfvotid är kort.
        Snart skola jordens dimmor
        För evigt dunsta bort.




                           108. Hvart går du?


     1. Hvart går du? Hvart går du?
        O menska, hvart drager din väg?
        Hvar har du, hvar har du
        Din skatt, hvar ditt hjerta? O säg.
        Ack stanna för frågan, min vän,
        Den tränger sig på dig igen:
        Hvart går du? Hvart går du?
        O menska, hvart drager din väg?

     2. Kanhända, kanhända
        Du vandrar en främling för Gud
        Och ännu, och ännu
        Föraktar hans rätter och bud.
        Undkommer du menniskors dom,
        Ja räknas för redbar och from,
        Kanhända, kanhända
        Du vandrar en främling för Gud.

     3. Är jorden, är jorden
        Ditt allt, o hur arm du då är!
        Dess skatter, dess skatter
        Förmå ej förnöja dig här.
        Hur kan du för dessa väl då
        Den himmelska skatten försmå?
        Är jorden, är jorden
        Ditt allt, o hur arm du då är!

     4. O stanna, o stanna
        För Herren, som söker din själ.
        Han tänker, han tänker
        Alltjemt på ditt eviga väl.
        Ja han, som för dig gaf sitt lif,
        Än ropar: “ditt hjerta mig gif.”
        O stanna, o stanna
        För Herren, han söker din själ.




                         109. Barnen för Jesus.


     1. Vi, en liten skara utaf Herrens små,
        Uti sabbatsskolan glada samlas få.
        Der med bön och sång alltjemt vi sträfva må
        Vinna de små barnen för Jesus.
   KÖR. “Barnen för Jesus,” är vår lösens ord,
        “Barnen för Jesus,” sprid det kring vår jord.
        Kalla dem tillsammans kring Guds nådesbord:
        Sök att vinna barnen för Jesus!

     2. Jesus är den vän, som älskar barnen mest,
        Är den ledare, som passar barnen bäst;
        O må derför alla sig vid honom fäst
        Söka vinna flera för Jesus!

     3. Verlden lockar barnen jemt till undergång,
        Deras ovän lägger för dem snaror mång’,
        Frestelser anfäkta, synden gör dem tvång,
        Räddning fins för barnen hos Jesus.

     4. Snart i himlens glädje träder skaran in,
        O hvem skulle vilja tomhändt gå derin?
        Hvarje barn kan frälsas: brinn, hvart hjerta brinn,
        Sök att vinna barnen för Jesus!




                         110. Segern är vunnen.


     1. Segern är vunnen, pris, halleluja!
        Kristus är uppstånden, och visst bör han äran ha.
        Segern är vunnen — hela satans hop
        Ligger nu till marken slagen, höjen segerrop.
        Kristus hafver vunnit — sjung hvar själ.
        Kristus hafver vunnit — allt är väl.
        Glädjens, Guds folk och sen hvar menniska;
        Kristus hafver vunnit — halleluja.

     2. Segern är vunnen, Kristus lefver än;
        Tomma grafven vittne bär, att han uppstod igen.
        Segern är vunnen — glada tidningen
        Spriden ut till alla folk, ja, ock till hedningen.
        Nu behöfver ingen borta bli,
        Nu kan hvarje fånge blifva fri.
        “Det är fullkomnadt,” allt nu redo är:
        Kristus är uppstånden — o jublen här.




                       111. Högtid för handen är.


     1. Högtid för handen är — brist ut och sjung.
        Gud har blifvit menniska, o sjung båd’ gammal, ung.
        Högtid för handen är — gör porten vid,
        Jesus kommen är och helsar dig med nåd och frid.
        Herren hafver lemnat himlarne,
        Kommit hit att frälsa syndare.
        Högtid för handen är — brist ut och sjung:
        “Ära, halleluja till Gud i höjd!”

     2. Högtid för handen är — brist ut i fröjd.
        Oss är födder frälsaren, Guds son af himlens höjd.
        Högtid för handen är — stäm in i kor,
        Allt hvad lif och anda har, ty Gud ibland oss bor.
        Oss är födder Jesus, frälsaren,
        Nu är ingen nöd för syndaren.
        Högtid för handen är — brist ut i fröjd:
        “Ära, halleluja till Gud i höjd!”




                             112. Vak upp.


     1. Vak upp, vak upp, hör mästaren nu kallar dig;
        Stå upp, stå upp och fatta andens svärd.
        Framåt, framåt! predika jubelårets fröjd,
        Och vittna om din Jesus för en fallen verld.
   KÖR. Framåt! sjung i korus;
        Framåt! se morgonstjernan strålar för oss.
        Framåt! Herren Jesus den mägtige och starke för oss an.
        “Ära, ära!” sjunger skaran som drar fram,
        “Hosianna till det heliga Guds lam!”
        Såsom stridsmän helt vi må
        Uppå Jesu sida stå,
        Prisande hans stora nåd, hvarhelst vi gå.

     2. Ett nödens rop nu kommer öfver hafvets våg
        Från arma döende i hednaland.
        O skynda dig att bära till dem sanningen,
        Men glöm ej bort de döende på egen strand.

     3. O Guds församling, öppna modersfamnen din
        Mot de förlorade, som irra än.
        Räck ut din hand så vänligt för att rädda dem
        Och föra dem i kärlek fram till frälsaren.

     4. Se upp, se upp, se löftets dag sig närmar fort,
        Då konungen sig ter för verlden all.
        Då frid och fröjd skall hvila öfver jordens rund,
        Och “ära, halleluja” evigt klinga skall.




                           113. Tåga framåt.


     1. Från Atlantens intill Stilla hafvets stränder
        Ljuder ropet: ungdom, vakna upp.
        Ifrån landligt tjäll, från stadens trånga gränder
        Se de komma trupp på trupp.
   KÖR. Tåga framåt, tåga framåt,
        Tåga fram, du ljusets unga kämpahär.
        Tåga framåt, tåga framåt,
        Segerfursten med dig är.

     2. Alltför länge vi ha legat uti dvala,
        Och i lek vår ungdomstid förgått.
        Bort med leken! alvarsamma röster tala.
        Vi ett lefnadsmål ju fått.

     3. Frälsta äro vi, och glada må vi bära
        Nådens budskap till en fallen verld,
        Högt förkunna det till Herrens Jesu ära.
        Endast han är äran värd.

     4. Kom, du unge man, och kom, du unga qvinna.
        Kom, förena dig med våra led.
        Kom med oss, ty se, en verld vi gå att vinna,
        Lägga den vid korset ned.




                            114. “Ser opp.”


     1. Gläd dig nu, du Herrens lilla barnaskara,
        Ty se fikonträdet står i knopp
        Och bebådar, sommaren snart här skall vara —
        “Lyfter eder hufvud opp.”
   KÖR. “Ser opp, ser opp;
        Lyfter eder hufvud opp, då detta sker.”
        “Ser opp, ser opp” —
        Er förlossning snart är här.

     2. Ganska många säga nu, att Gud fördröjer
        Att fullborda det, som skrifvet står,
        Och liksom i Noe tid man sig förnöjer
        Uti synden år från år.

     3. Många trotsande med Farao utbrista:
        “Ho är Herren, den jag höra skall?”
        Låt dem smäda, låt dem sina hufvud rista;
        Herren bringar dem på fall.

     4. Snart skall Herren skilja getterna och fåren —
        Upp till lifvets källor bär vårt lopp;
        “Se på fikonträdet,” säg är det ej våren?
        “Lyfter eder hufvud opp.”




                        115. Upp! för Jesus stå.


     1. Upp, Guds folk! hans namn bekänn;
        Höj ditt glada fältrop än,
        Sjung det i församlingen:
        Upp! för Jesus stå.
        Det på tempelspiran skrif,
        Säg det ut med eld, med lif,
        Det åt barn och åldring gif:
        Upp! för Jesus stå.
        Det åt barn och åldring gif.
        Upp! för Herren Jesus stå.
   KÖR. Upp! för Jesus stå.
        Upp! för Jesus stå.
        Höj ditt glada fältrop än,
        Och upp för Jesus stå.

     2. På din dörrpost skrif det in
        Och i bönesalen din,
        Bär det ständigt för ditt sinn’:
        Upp! för Jesus stå.
        Måla det i prydlig sal
        Och i fångens cell så smal.
        Vare pligten städs ditt val!
        Upp! för Jesus stå.
        Vare pligten städs ditt val!
        Upp! för Herren Jesus stå.

     3. Rista det på stenen hård
        Uppå enslig kyrkogård
        Och på furstlig minnesvård:
        Upp! för Jesus stå.
        Låt vår press, hvars hjul så lätt
        Gå sitt lopp för sanning, rätt,
        Mana folken på sitt sätt:
        Upp! för Jesus stå.
        Mana folken på sitt sätt:
        Upp! för Herren Jesus stå.




                       116. Jesus, jag har hört.


     1. Jesus, jag har hört — det mitt hjerta rört —
        Hur du steg till vår jord för mig,
        Och i Betlehem ej i något hem
        Ett välkommen mötte dig:
   KÖR. O Jesus, kom in i mitt hjerta;
        Der är rum, der är rum för dig.
        O kom in; der är rum;
        I mitt hjerta är rum för dig.

     2. Fogeln har sitt bo, der han finner ro,
        Markens djur sina kulor ha;
        Men för mig du då måste husvill gå,
        Du min Herre Jehova.

     3. Som ett menlöst lam uppå korsets stam
        Du för mig lät upphänga dig.
        Enda rum man gaf var en lånad graf,
        Der du seger vann för mig.

     4. Jag har hört, hur du står och klappar nu
        På mitt hjerta så mildelig.
        Du så huldt begär få ha nattvard der,
        Du med mig och jag med dig.




                         117. Tag mitt hjerta.


     1. Tag mitt hjerta, Herre Jesus,
        Och fyll sedan upp det så,
        Att för verlden och dess kärlek
        Intet rum må återstå,
        Intet rum må återstå.

     2. Tag min vilja, tag min vilja,
        Gör den helt till ett med din;
        Och ehvad mig sedan möter,
        Låt din vilja vara min,
        Låt din vilja vara min.

     3. Tag de gåfvor du mig gifvit,
        Gåfvor af hvad slag som helst;
        Lär mig tjena dig af hjertat,
        Sen af nåd jag sjelf är frälst,
        Sen af nåd jag sjelf är frälst.

     4. Tag de flyende minuter,
        Som du än i nåd beskär;
        Låt ock dem få bära vittne,
        Att för dig jag afskild är,
        Att för dig jag afskild är.

     5. Tag mig helt, och låt din ande
        Vittna med min ande än,
        Att jag går här för din räkning,
        Tills du hemtar mig igen,
        Tills du hemtar mig igen.




                      118. Kom, kom, irrande barn.


     1. O själ, som nu vandrar i fjerran
        I träldom och hunger och nöd,
        I hemmet det rika hos fadern
        Fins hvila och glädje och bröd.
   KÖR. Kom, kom, irrande barn,
        Som vandrar långt borta ifrån ditt hem.
        Kom, kom, irrande barn;
        Välkommen du är i din faders hem.

     2. Stå upp, och kom hem till din fader;
        Med fröjd han emot dig skall gå.
        Du vet ju, hur varmt han dig älskar —
        O hvarföre dröjer du då?

     3. Fast du emot himlen har syndat,
        Fast svag och ovärdig du är,
        Din fader alltsammans förlåter
        Och barnaskapsrätt dig beskär.




                        119. Jesus dog för mig.


     1. Jag ser dit upp på korsets stam,
        Der Jesus hafver blödt.
        Jag honom ser, Guds dyra lam;
        För mig han lidit, dödt.
   KÖR. Jesus dog för mig,
        Jesus dog för mig.
        Ja Jesus verldens synder bar,
        Han dog för dig och mig.

     2. Tänk, stort är menskans värde, då
        Sin egen son Gud skänkt,
        När han har älskat verlden så —
        En verld i synder sänkt.

     3. Visst har jag själ att taga mot
        Guds nåd och vara fri.
        I Jesus finnes säker bot
        Mot syndens tyranni.

     4. Visst har jag själ att vara glad
        Och prisa Herrens nåd
        Och dag från dag förtälja hvad
        Jag sett af faderns råd.




                   120. Vår själ väntar efter Herren.


     1. Hvad helst oss möter, se vi opp
        Till Gud, vår fader kär.
        Han är vårt skydd, vårt fasta hopp
        I lifvets skiften här.
   KÖR. Vår själ väntar efter Herren;
        Vår hjelp och vår sköld är han.
        I honom sig gläder vårt hjerta,
        Ty vi hoppas uppå hans namn.

     2. Sitt dyra ord han gifvit har,
        Att det oss vara må
        Uppå vår väg en lykta klar,
        Att vi ej vilse gå.

     3. Hvar dag vi till hans bord få gå,
        Det fritt för alla är;
        Den rike, fattige också,
        Kan blifva mättad här.

     4. Han ger oss kraft på vandringen
        Att hålla troget ut,
        Till dess i sköna himmelen
        Vi evigt bo till slut.




                        121. Tag upp ditt kors.


     1. Tag upp ditt kors, som Jesus bjöd,
        Om du vill vinna himlens frid,
        Och bär det uti lust och nöd:
        Ej seger vinnes utan strid.
   KÖR. Tag upp ditt kors, fast du är svag,
        Igenom tron du allt förmår.
        Din kraft skall vara som din dag,
        Om du blott följer Jesu spår.

     2. Tag upp ditt kors, fast tungt det är
        Var ej förfärad, ty du har
        En vän, som ständigt är dig när;
        Han sjelf det tyngsta korset bar.

     3. Tag upp ditt kors, i Herrens kraft.
        Det vare din berömmelse!
        Det är ett träd, hvars friska saft
        Kan helsa åt den kranke ge.

     4. Tag upp ditt kors, lägg det ej ner,
        Förr’n du bland segerskaran står
        Vid tronen, der du Jesus ser
        Och af hans hand din krona får.




                    122. I molnet kommer Herren än.


     1. I molnet kommer Herren än
        Till sina barn som förr,
        Ja kommer som en trofast vän
        Och klappar på vår dörr.
        Hans röst, hur ljufligt klingar den,
        Hur full af himmelsk hopp!
        Må vi blott känna den igen
        Och glade låta opp!

     2. Så hvarje moln, hur tungt i sig,
        Har ock en gyllne rand,
        En liten strimma, som för mig
        Betecknar löftets land.
        Förbundets båge kunde ju
        Ej stråla för vår syn,
        Om ljuset icke bröts ännu
        Mot dropparne i skyn.

     3. Vårt hjerta, förr vid jorden fäst,
        Vill der ej ha sin ro.
        Nej, här en främling och en gäst,
        Det högre upp vill bo.
        Hvad nåd af Herren, att han då
        Med stark och väldig hand
        I trofast kärlek lossar på
        Hvart litet jordiskt band.

     4. Sjelf är han den han evigt var,
        I dag liksom i går.
        När allt på jorden vingar tar,
        Han fast som klippan står.
        Som Aron inför Herren ju
        Bar löftesfolkets brist,
        Han som vår Aron bär ännu
        Vår skröplighet förvisst.

     5. O Herre, gör mig villig då
        Trots all min skröplighet
        Att gerna taga korset på,
        När du mig sänder det.
        Gif ödmjukhet, gif tålamod,
        Gif på hvad sätt du vill,
        Blott jag i kraft af Jesu blod
        För evigt hör dig till.




                         123. Vid gryende dag.


     1. Vid gryende dag Maria begaf
        Sig bort till sin frälsares graf;
        Men häpen hon hör af engelen der:
        “Din Herre, din Herre, han är icke här.”

     2. Af talet förskräckt, bedröfvad och stum
        Hon står på det ensliga rum,
        Och utan all tröst på jorden hon är,
        Ty Jesus, ty Jesus hon finner ej der.

     3. Med suckan och gråt i tankar hon står,
        Och jemmer från hjertgrunden går;
        Ty stenen togs bort, men den hon höll kär,
        Försvunnen, försvunnen ur grafven han är.

     4. Maria, väl dig, att döden ej fick
        Sitt rof, att hur grafven han gick!
        Han ropade dig, du vände dig om;
        Med seger, med seger emot dig han kom.

     5. Sjung halleluja, du himmel, du jord.
        Ej suckan, ej sorg vare spord!
        Förgängelsen ej Guds helige tär;
        Uppstånden, uppstånden ur grafven han är.




                          124. O pris ske Gud!


     1. På denna stund vi samlats här
        Att prisa Gud, vår far —
        O pris ske Gud, o pris ske Gud!
        Hans stora nåd vårt ämne är,
        Hans kärlek underbar —
        O pris ske Gud, o pris ske Gud!
   KÖR. Nu klinge högt vårt hosianna,
        Tills genklang väckes af dess ljud!
        O lof och pris ske Gud!
        O lof och pris ske Gud!
        Stäm upp, hvart hjerta, hvarje mun:
        O pris ske Gud!

     2. Allt godt vi få utaf hans hand;
        Vi tacka må derför —
        O pris ske Gud, o pris ske Gud!
        Den fred, som råder i vårt land,
        Till lof oss mana bör —
        O pris ske Gud, o pris ske Gud!

     3. Men störst bland gåfvors stora mängd
        Är dock hans käre son —
        O pris ske Gud, o pris ske Gud!
        Som kom och blef på korset hängd
        Och vann oss full pardon —
        O pris ske Gud, o pris ske Gud!




                            125. Helge Ande.


     1. Helge Ande, du som är
        Kristi vänner troget när,
        Led oss vid din milda hand
        Här i öde pilgrimsland;
        Trötta själen evig tröst
        Skänk du med din ljufva röst.
        Hviska sakta: Kom, min vän,
        Jag dig bär till himmelen.

     2. Trogne vän, som följer städs
        Dina barn med hjelp till reds,
        Låt oss ej i mörka qval
        Släpa våra dagars tal;
        Och när stormen allt har bräckt,
        Hoppet syns för själen släckt,
        Hviska sakta: Kom, min vän,
        Jag dig bär till himmelen.

     3. När vi efter mödans slut
        Vänta att få hvila ut,
        När vi börja klädas af
        Äfven allt hvad förr du gaf,
        Och när floden från oss tar
        Allt, blott Jesu blod är qvar,
        Hviska sakta: Kom, min vän,
        Jag dig bär till himmelen.




                            126. Ljufva ro!


     1. Jag är så nöjd, jag är så glad,
        När jag på Jesus tror;
        Ty Gud åt mig beredt en stad,
        Ett hem, der sjelf han bor.
   KÖR. Ljufva ro, när jag får bo
        I det land på himlens strand!
        Lycklig är jag redan här,
        Men det bästa väntar der.

     2. Dess murar äro salighet,
        Dess gator utaf gull.
        Der får jag bo i evighet,
        Jag, arma stoft och mull.

     3. På jorden har jag ej mitt hem,
        Jag är en främling här.
        Deruppe i Jerusalem,
        Se der jag hemma är.

     4. I detta land blir aldrig natt,
        Dess sol går aldrig ner.
        Der blir ej sången svag och matt,
        Der gråter ingen mer.

     5. O bröder, systrar, fröjden er
        I hoppet redan här.
        En skymt jag ren af hemmet ser,
        Och snart vi äro der.




                    127. Jesus, du som har mig kär.


     1. Jesus, du som har mig kär,
        Till ditt hjerta vill jag fly.
        Högt gå hafvets böljor här,
        Hotande är stormens gny.
        Göm mig i din frälsarfamn,
        Till dess stormen rasat ut;
        För mig in i himlens hamn,
        O tag mot min själ till slut.

     2. Annan tillflykt jag ej har,
        Hvilar hjelplös blott på dig.
        Lemna mig ej ensam qvar,
        Uppehåll och trösta mig.
        Blott i dig min tröst jag har,
        Ack mig arme handen räck.
        Var min sköld och mitt försvar,
        Med din vinge mig betäck.

     3. Allt i alla är du mig,
        Allt, ja allt i dig jag har;
        Led den blinde på din stig,
        Och den svages starkhet var.
        Sant och heligt är ditt namn,
        Fullt af idel salighet.
        Jag är full af synd och skam,
        Du är min rättfärdighet.




                         128. Himmelska Kanaan.


     1. Hvad har min Jesus gjort för mig?
        Jo, han steg ned från Kanaan
        Och dog på korsets träd för mig,
        Att jag skall vinna Kanaan.
        Der blir en krona nådelön
        I ljusa landet Kanaan,
        Och segerpalmen vinkar skön;
        Kom, låt oss gå till Kanaan.
   KÖR. Himmelska Kanaan,
        O underfulla Kanaan!
        Vårt Kanaan är ett saligt land,
        Kom, låt oss gå till Kanaan.

     2. Då jag bland Sions folk en gång
        Går in i sälla Kanaan,
        Då, min förlossare, din sång
        Jag sjunga skall i Kanaan.
        Der strålar du, o Jesus min,
        På ärans tron i Kanaan,
        Och bjuder dina barn gå in
        Att bo med dig i Kanaan.

     3. O syndare, vänd om, och gå
        Till Jesus i hans Kanaan.
        Dig englarne välkomna då
        Till evig fröjd i Kanaan.
        O kom — der frälsningsfloden har
        Sitt friska svall i Kanaan,
        Och härligheten strålar klar
        Kring Jesu tron i Kanaan.




                    129. När juldagsmorgon glimmar.


     1. När juldagsmorgon glimmar,
        Jag vill till stallet gå,
        Der Gud i nattens timmar
        Ren hvilar uppå strå.
        Der Gud i nattens timmar
        Ren hvilar uppå strå.

     2. Hur god du var, som ville
        Till jorden komma ner!
        Nu ej i synd jag spille
        Min barndoms dagar mer!
        Nu ej i synd jag spille
        Min barndoms dagar mer!

     3. Dig, Jesus, vi behöfva,
        Du käre barnavän.
        Jag vill ej mer bedröfva
        Med synder dig igen.
        Jag vill ej mer bedröfva
        Med synder dig igen.




                        130. Under korsets fana.


     1. Vill du skåda Jesus i de sällas land,
        Broder, gör dig redo, tag din staf uti din hand.
        Utur lägret hasta med Guds lilla här,
        Kämpa, tills du vinner segerkronan der.
   KÖR. Under korsets fana med fröjd framåt vi gå
        Från kraft till kraft, tills vi på Sion stå.
        Under korsets fana med fröjd framåt vi gå
        Från kraft till kraft, tills vi på Sion stå.

     2. Här är du ej hemma, här skall du ej bo;
        Först vid Jesu sida väntar dig en evig ro.
        Hur din lott på jorden än må falla, si
        Endast uti Jesus kan du lycklig bli.

     3. Blir du trött af vägen, syns dig dagen lång,
        Tänk på sabbatshvilan, och stäm upp en segersång.
        Drick ur nådens källa — rikt hon flödar än,
        Ljuft hon vederqvicker Sions vandringsmän.

     4. Renade från synden uti lammets blod,
        Med vår Gud framåt vi tåga öfver haf och flod.
        Berg och kullar springa lätta såsom lam,
        Der Guds barnaskara segrande går fram.

     5. När på himlastranden färden lyktad är,
        Ingen pilgrim ångra skall hvad han har lidit här.
        Högt vår Gud vi prisa ock för korset då,
        Fast vi här ej alltid denna konst förstå.




                         131. Nu är julen inne.


     1. Nu är julen inne — glada högtidsdag!
        Månget hjerta klappar nu af lust och välbehag.
        Öfver sina gåfvor mången är så glad;
        Jag ock fått en gåfva, vill du veta hvad?
   KÖR. Utaf alla gåfvor den bästa är min lott:
        Jag är så nöjd, ty Jesus har jag fått.
        Utaf alla gåfvor den bästa är min lott:
        Jag är så nöjd, ty Jesus har jag fått.

     2. Väl kan vännens gåfva göra hjertat gladt,
        Väl kan fadern gifva barnet mången dyrbar skatt;
        Dock för mig Guds gåfva större värde bär —
        Kommen, sen och smaken, huru ljuf den är.

     3. Menskors sköna gåfvor vara endast kort;
        Denna gåfvan varar, fastän himmel, jord fly bort,
        Allt i den jag eger: helsa, lif och frid,
        Glädje, tröst och mod — ja, seger uti strid.

     4. Derför gladt jag sjunger: Lycklig är min lott;
        Jag är nöjd, ja evigt nöjd, ty Jesus har jag fått.
        Gudagåfvan Jesus städs min sång skall bli,
        Tills jag sjunga får med himmelsk melodi.




                           132. Ära ske Gud!


     1. “Ära ske Gud, frid uppå jord,
        Menskan god vilja!” var englarnes sång.
        “Ära ske Gud, frid uppå jord,
        Menskan god vilja!” o sjung än en gång.
        Ljuft vi förnimma, att himlen är när;
        Skönt klinge sången, ty Jesus är här!
        Sjung om hans nåd, deltag med fröjd;
        Stige vårt jubel till himmelens höjd!

     2. Pris vare Gud! upphöj hans namn,
        Sjung halleluja med glädjefull röst.
        Skalle vår sång: Ära ske Gud!
        Ära ske honom, som oss återlöst!
        Sjung med de frälsta, som höja sin ton,
        Kastande kronorna inför hans tron:
        “Lammet ske pris, lammet som dog
        Och med sitt blod oss ur verlden uttog!”

     3. O du Guds Krist, frälsare stor,
        Låt oss förnimma din närvaro här.
        Fyll oss med nåd, lifva vår tro,
        Gif oss din ande, som sanning oss lär.
        För oss du hängt på förbannelsens träd,
        Offrat dig helt för att vinna en säd:
        Mottag vårt tack, Jesus, för det;
        Gör oss till dina för all evighet.




                     133. Tack för denna nådastund.


     1. Tack för denna nådestunden,
        Som du gifvit oss i dag.
        Herren Jesus, oss välsigna,
        Hjelp oss efter ditt behag.

     2. Hjelp oss att i hjertat gömma
        Ordet, som af dig vi fått.
        Lär oss aldrig, aldrig glömma:
        God du är och gör oss godt.

     3. Låt din gode engel skydda
        Oss på lifvets smala stig,
        Och när lifvets afton skymmer,
        Tag oss, Jesus, upp till dig.




                          134. Guds löftesord.


     1. O rika löften af vår Gud!
        Hur mången perla skär!
        De bästa skatter jorden har
        Mot dem ej något är.
        De stråla skönt med frid och hopp
        På lifvets dunkla grus
        Och leda menskoanden fram
        Till himlens klara ljus.
   KÖR. Guds löftesord, Guds löftesord!
        Hur dyra för min själ!
        I dem så rik, så trygg jag är
        Och eger evigt väl.

     2. Guds löften äro hälleberg,
        Dem vi få hvila på.
        Den oföränderliges ord
        För evigt skall bestå.
        Fly jord och himmel än sin kos,
        Och tystnar vänners röst,
        Guds rika löften stå dock qvar
        Och bjuda oss sin tröst.

     3. När dem vi tro, Guds ande oss
        Förnyar med sin kraft
        Och renar hjertat ifrån synd
        I blodets helsosaft.
        O dyra, helga himlaskänk,
        Som ordet till mig bär!
        Uti Guds löften eger jag
        Allt, allt hvad jag begär.




                         135. Jag är främling.


     1. Jag är främling, jag är en pilgrim;
        Blott en afton, blott en afton bor jag här.
        Gör mig ej hinder, ty jag vill följa
        Dit floden ilar med rastlös bölja.
   KÖR. Jag är främling, jag är en pilgrim;
        Blott en afton, blott en afton bor jag här.

     2. Till det landet mitt öga blickar;
        Evigt strålar, evigt strålar solen der.
        I främlingslandet är mörkt och farligt,
        Der går jag vilse och tröttnar snarligt.

     3. Till det landet min kosa sträckes,
        Der min Jesus, der min Jesus solen är.
        Der gråter ingen, der slutar nöden,
        Der bor ej synden, dit når ej döden.




                       136. Det växte en blomma.


     1. Det växte en blomma vid granarnes fot
        I skogen bland mossa och ljung.
        Den lilla knapt syntes för jättarnes rot,
        Hon stod der så älsklig och lugn.

     2. Säg, fruktar du ej att i skogen stå gömd,
        Omgifven af skuggornas vakt? —
        O nej, ty jag aldrig af Herren blir gömd,
        Han äfven på blomman ger akt.

     3. Men önskar du ej att i trädgården stå
        Och dofta till menskors behag? —
        O nej, jag trifs bäst bland de ringa och små;
        Jag föddes till skogsblomma jag.

     4. Men snart skall för vintriga stormen du dö,
        Du blomma som blommade nyss. —
        Då hvilar jag ljuft under täcket af snö
        Och vaknar vid vårsolens kyss.

     5. För lexan haf tack, lilla blomma så skön.
        Om enslig och bortglömd min stig,
        Den Gud, som mig skapat, min fader ju är,
        Han vårdar sig äfven om mig.

     6. Fast ringa och liten, mig Herren är när;
        Jag vandrar så lycklig och säll.
        Hvar morgon mig bönen till himmelen bär,
        Jag slumrar hos Jesus hvar qväll.

     7. Likt blomman jag också skall vissna och dö,
        Men frälsarens löften stå qvar.
        Om stoftet är gömdt under täcket af snö,
        Är anden hos Gud i förvar.




                  137. Hör hur himlens sånger skalla.


     1. Hör hur himlens sånger skalla,
        Tiotusen harpors ljud:
        Jesus uti himlar alla
        Konung är — pris vare Gud!
        Ensam han regerar der
        Och i alla verldars här.
   KÖR. Halleluja, halleluja!
        Halleluja, amen!

     2. Hell dig, Jesus, du hvars ära
        Öfver allt blir spord och hörd!
        Lifvets Gud, din kärlek bära
        Alla väsen vitnesbörd.
        När jag på din kärlek ser,
        Sjunker jag i stoftet ner.

     3. Ärans konung alla tider,
        Alla evigheters tid!
        Från dig rycka inga strider
        Dem du hemtat hem i frid.
        De hos dig i härlighet
        Sjunga uti evighet.

     4. Skynda, Jesus, uppenbara
        Dig oss synlig innan kort.
        Ack inför din eldsblick klara
        Smälta jord och himlar bort.
        O mitt hjerta, upp och sjung:
        Ära, ära, till vår kung.




                  138. En stjerna gick på himlen fram.


     1. En stjerna gick på himlen fram,
        Halleluja, halleluja!
        För österns vise undersam.
        Halleluja vår Gud!
        Då märkte de, att konungen
        Var kommen ned af himmelen.
   KÖR. Halleluja, halleluja, halleluja!
        Halleluja vår Gud!

     2. De kommo fram till Betlehem,
        Halleluja, halleluja!
        Dit stjerneglansen lyste dem.
        Halleluja vår Gud!
        Guld, rökverk, myrra buro de
        Och gladdes att få Kristus se.

     3. Vi kristna må på samma vis,
        Halleluja, halleluja!
        Åt Herren offra evigt pris.
        Halleluja vår Gud!
        Lof ske Gud fader och hans son
        Samt helga and’ på himlens tron!




                   139. Uppfaren är vår Herre Krist.


     1. Uppfaren är vår Herre Krist,
        Halleluja, halleluja!
        Fullbordadt är hans verk förvisst.
        Halleluja vår Gud!
        För oss han blef på korset död,
        Och frälste oss från syndens nöd.
   KÖR. Halleluja, halleluja, halleluja!
        Halleluja vår Gud!

     2. Han är nu vorden fadern lik,
        Halleluja, halleluja!
        Regerande i himmelrik.
        Halleluja vår Gud!
        Han är för de utkorade
        Hos Gud en förebedjare.

     3. Han kärleksfull från himmelen,
        Halleluja, halleluja!
        Ner till de sina skådar än.
        Halleluja vår Gud!
        Och såsom han ifrån oss for,
        Han komma skall med glädje stor.




                         140. Ett vänligt ord.


     1. Ett vänligt ord, hvad det ändock förmår
        På menskohjertat! I dess minsta vrår
        Det tränger in och stannar evigt qvar
        Likt blicken af ett trofast ögonpar.

     2. Ett vänligt ord, hvad det ändock förmår,
        Då det ur djupet af ett hjerta går!
        Det gifver åt den arme glädje, tröst,
        Det finner gensvar uti alla bröst.

     3. Ett vänligt ord, hvad det ändock förmår!
        Om blott ej dödens köld der inne rår,
        Det gör den hårdes sinne mjukt och vekt
        Likt dalens ros af aftonvinden smekt.

     4. Ett vänligt ord, hvad det ändock förmår!
        Hur hvarje hjerta det så väl förstår!
        Med vänlighet igenom lifvet gå,
        Och du skall många budsförvandter få.




                     141. Krön honom kungars kung.


     1. Hell, Jesus utaf Betlehem!
        Hans dyra namn besjung.
        Bär fram ett kungligt diadem,
        Krön honom kungars kung.
        Bär fram ett kungligt diadem,
        Krön honom kungars kung.

     2. Träd fram, du folk af Juda stam,
        Lägg ned din börda tung.
        Se här din kung, ditt offerlam,
        Krön honom kungars kung.
        Se här din kung, ditt offerlam,
        Krön honom kungars kung.

     3. Kom, hvarje folk på jordens klot,
        Hans pris och ära sjung.
        Din hyllning lägg vid Jesu fot,
        Krön honom kungars kung.
        Din hyllning lägg vid Jesu fot,
        Krön honom kungars kung.

     4. Vi stämma in med himlars här,
        Med gammal och med ung.
        De sjunga der, vi sjunga här:
        Krön honom kungars kung.
        De sjunga der, vi sjunga här:
        Krön honom kungars kung.




                   142. O att med tusen tungors ljud!


     1. O att med tusen tungors ljud
        Jag prisa kunde här
        Min store frälsare och Gud,
        Hvars nåd så mägtig är!

     2. Det namnet Jesus mod oss ger
        Och tröst i sorgens tid;
        Musik för syndare det är
        Samt helsa, lif och frid.

     3. Han bryter syndens magt och men,
        Han gör den fångne fri.
        Hans blod kan två den sämste ren,
        Jag frälsning fick deri.

     4. Min gode mästare och Gud,
        O hjelp mig bära fram
        På jordens rund med gladligt ljud
        Ditt segersälla namn.




                  143. Hur ljufligt klingar Jesu namn!


     1. Hur ljufligt klingar Jesu namn,
        Hur skön dess melodi!
        I qval och nöd det är min hamn,
        Der är all sorg förbi.

     2. Till sargad själ det balsam bär
        Och lugnar ängsligt bröst.
        Den hungrige får manna der,
        Den trötte ro och tröst.

     3. Det är mitt berg, min ankargrund,
        Min sköld och mitt försvar,
        Min fatabur, der hvarje stund
        Jag nåd oändlig har.

     4. Min herde, frälsare, min vän,
        Min konung och min Gud,
        Mitt ljus, mitt lif i döden än,
        Tag mot min lofsångs ljud.

     5. Jag prisa vill din kärlek rik
        Med hvarje andedrag
        Och somna vid ditt namns musik,
        När så är ditt behag.




                 144. Kom, sjung med dem som Herren se.


     1. Kom, sjung med dem som Herren se,
        Som stå i tronens sken.
        Mång tusen tusen äro de,
        Men glädjen är blott en.

     2. De sjunga: “Lammet äran har,
        Och Herrens välbehag.”
        Vi svara: “All vår synd det bar
        På Golgata en dag.”

     3. Vår Jesus, han som sjelf är Gud,
        Är magt och ära värd.
        Men fattigt är vårt böneljud
        Och arm vår hyllningsgärd.

     4. Må allt, som qväljes ofvan sky,
        I luft, i haf, på jord,
        Hans ära sjunga, alltid ny
        Fast evigt, evigt spord!

     5. Må jordens krets från pol till pol
        Hans ära bära fram!
        I magt och ära på Guds stol
        Regerar nu Guds lam.




                         145. Kom, stäm nu in.


     1. Kom, stäm nu in med himlens här
        Uti din barndoms da’r,
        Och prisa Gud, vår fader kär,
        Som så oss älskat har.

     2. Fast hög och mägtig Herren är,
        Han likväl ej försmår
        Det lof vi bringa honom här,
        När det ur hjertat går.

     3. Ty han af oss vill prisas för
        Den gåfva han oss gett,
        Och utaf barnens mun, ack hör,
        Ett lof han sig beredt.

     4. O, må vi prisa honom då
        Och lyda gladt hans bud!
        Må våra lofsångstoner gå
        Till alla verldars Gud!




                       146. Skall du? skall jag?


     1. Någon skall gå genom himlens port
        Snart, en dag, snart, en dag,
        Dela den ära ej dödlig sport.
        Skall du? skall jag?
        Skall du? skall jag?
        Någon på gator af guld skall gå,
        Skönaste syner ock skåda få,
        Njuta af festen som der skall stå.
        Skall du? skall jag?
        Skall du? skall jag?

     2. Någon skall korset nedlägga nöjd
        Snart, en dag, snart, en dag,
        Mottaga kronan i himlens fröjd.
        Skall du? skall jag?
        Skall du? skall jag?
        Någon skall skåda sin konung blid
        Långt bortom jordlifvets nöd och strid,
        Dväljas hos honom i evig tid.
        Skall du? skall jag?
        Skall du? skall jag?

     3. Någon skall ropa: “Låt upp för mig,”
        Snart, en dag, snart, en dag,
        Höra en röst: “Jag ej känner dig.”
        Skall du? skall jag?
        Skall du? skall jag?
        Någon skall klappa men utan hopp;
        Dörren är stängd, låtes mer ej opp.
        Någon skall sluta med ve sitt lopp.
        Skall du? skall jag?
        Skall du? skall jag?

     4. Någon skall sjunga en segersång
        Snart, en dag, snart, en dag,
        Med alla frälsta hos Gud en gång.
        Skall du? skall jag?
        Skall du? skall jag?
        Någon skall möta på himlens strand
        Vänner och kära från jordens land,
        Evigt med dem vandra hand i hand.
        Skall du? skall jag?
        Skall du? skall jag?




                    147. Luta dig till Jesu hjerta.


     1. Luta dig till Jesu hjerta;
        Endast han förstår din nöd.
        O han känner all din smärta,
        Och han är ditt bästa stöd.
        Är du också ensam vorden,
        Jesus är din brudgum än;
        Synes mörk och dyster jorden,
        Ljusare blir himmelen.

     2. Hvad är tidens vedermöda
        Mot den stora härlighet,
        Som på oss skall öfverflöda
        I en salig evighet.
        Fröjdas derför nu i hoppet.
        Herren kommer snart, och då
        Skall du ändtligt sluta loppet
        Och din Jesus möta få.

     3. Tänk hur stort att slippa lida
        Mer af denna dödens kropp
        Men i hoppet glad förbida
        Att få stå förklarad opp!
        Herren samlar snart oss alla,
        Vi få mötas hos vår Gud.
        Inga tårar mer då falla,
        Allt är bytt i segerljud.




                  148. När Jesus inred i stora staden.


     1. När Jesus inred i stora staden,
        Då fingo barnen gå med i raden,
        Och der de lärde en härlig sång,
        Som sen de sjungit — ja, mången gång.

     2. Ej barnen skämdes i tempelgången,
        Sen stora skaran afslutat sången,
        Att åter höja en lofvets ton,
        Ett “hosianna till Davids son.”

     3. För prest och skriftlärd det ljöd väl illa,
        De ville barnens små läppar stilla;
        Men Jesus svarade en och hvar
        Och tog små barnen uti försvar.

     4. Och än i dag många hjertan finnas
        Ibland små barnen, som sången minnas:
        Ännu de höja så gladt i tron
        Sitt “hosianna till Davids son.”

     5. Ja, sjungen, barn — det är aldrig farligt
        Att prisa Jesus, nej det är saligt.
        Snart få vi sjunga i himmelen
        Vårt hosianna till barnens vän.




                      149. Fräls mig, Herre Jesus.


     1. Ifrån högmod, gäckeri,
        Från att vred och häftig bli,
        Ifrån lögn, bedrägeri
        Fräls mig, Herre Jesus.

     2. Från att här overksam gå,
        Från ej hjelpa, när jag må,
        Från ej oren lust bortslå
        Fräls mig, Herre Jesus.

     3. Från att icke lyda dig,
        Från att gå min egen stig,
        Från med bönen glömma mig
        Fräls mig, Herre Jesus.




                150. Det är så godt att om Jesus sjunga.


     1. Det är så godt att om Jesus sjunga,
        Hans godhet prisa, hans nåd förkunna,
        I sången säga, hvad han är god,
        Som oss har köpt med sitt dyra blod.

     2. När jag nu skådar hans död och smärta,
        Strax kännes glädje uti mitt hjerta.
        Då blir det godt att i sångens ord
        Få tala om, hvad vår Gud är god.

     3. Jag har förlossning igenom blodet,
        Ty Herren säger bestämdt i ordet,
        Att Jesus köpt mig sådan jag är
        Samt evig kärlek ock till mig bär.

     4. Mig verlden aktar visst ganska ringa,
        Och af dess skatter jag har just inga,
        Men jag ej byter med hvem det var:
        I himlen har jag en riker far.

     5. Han ger härnere hvad jag behöfver,
        Och himlaarfvet blir ändå öfver.
        Då jemmerdalen jag lemna får.
        Helt salig jag inför lammet står.

     6. Fast ögat tåras, fast blicken skymmes,
        Fast Jesus ofta för mig bortgömmes,
        Jag sjunga vill på min sång ändå,
        Ty Herrens löften de fast bestå.




                           151. Möt mig der.


     1. Skönt en strand emot oss ler,
        Der Guds barn ej skiljas mer,
        Och ej storm dem oro ger;
        Möt mig der.
        Der, hvar natten vika får
        För en sol, som ej nedgår,
        Snart jag evigt hemma står;
        Möt mig der.
   KÖR. Möt mig der, möt mig der,
        Hvarest lifvets palmer blomma, möt mig der.
        På den strand, som mot oss ler,
        Der ej stormen oro ger,
        Och Guds barn ej skiljas mer,
        Möt mig der.

     2. Mång’ förhoppning krossas här,
        Döden hvarje band afskär,
        Men ej sorg i himlen är;
        Möt mig der.
        Tänk! vid lifvets elf få bo
        I den stad af frid och ro
        Och få se hvad här vi tro;
        Möt mig der.

     3. Der vid englars harpoton
        Helgon prisa högt Guds son,
        Samlade omkring hans tron;
        Möt mig der.
        O hur ljuf umgängelsen
        Blir, när vän får möta vän
        I den sköna himmelen!
        Möt mig der.




                       152. En timme i Getsemane.


     1. En timme i Getsemane
        Jag aldrig glömma kan;
        Ty der din ångest jag fick se,
        Och hur din blodsvett rann.
   KÖR. Jag glömmer ej, o Jesus god,
        Din blodsvett och ditt ve,
        De qval, som du för mig utstod
        Uti Getsemane.

     2. En timme i Getsemane
        Ej Petrus ens förmår
        Att vaka med sin mästare;
        Ej egen kraft förslår.

     3. En timme i Getsemane
        Du ensam striden stred.
        Dig alla syntes öfverge —
        Ja Gud, din fader, med.

     4. En timme i Getsemane,
        Och så en engel kom
        Med styrka för den helige
        Från himlens helgedom.

     5. En timme i Getsemane,
        Och Jesus villigt går
        Att frälsa arma syndare,
        Att dö för sina får.




                     153. Glöm aldrig bort de kära.


     1. Glöm aldrig bort de kära
        Vid hemmets lugna härd,
        Der du din barndoms böner
        Framsagt vid hufvudgärd.
        Hvem är mer värd att minnas
        Än fader, moder — hvem?
        Glöm aldrig bort de kära
        Uti ditt barndomshem.

     2. Ständigt, när dig de sakna,
        De tänka uppå dig,
        Och deras varma kärlek
        Dig följer på din stig.
        Om pligten än dig kallar
        Att fara bort från dem,
        Glöm aldrig bort de kära
        Uti ditt barndomshem.

     3. Glöm ej din hulde fader,
        Som för dig sträfvat har;
        Bär bilden af din moder
        Städs i ditt hjerta qvar.
        Och syskon som dig älska,
        O glöm ej heller dem.
        Glöm aldrig bort de kära
        Uti ditt barndomshem.




                      154. Skall ock jag en gång?


     1. Nu vi vandra till Jerusalem,
        Till vårt hem, der Herren bor.
        Der vi skola åter se vår vän.
        Och få möta slägten stor.
   KÖR. Skall ock jag en gång
        Sjunga lammets nya sång?
        Skall ock jag en gång
        Sjunga lammets nya sång?

     2. Tänk när alla barnen komma hem,
        Som här tryckts af tidens tvång.
        Här de, trötte utaf vandringen,
        Hafva frågat mången gång:

     3. O hvi fruktar du dig, lilla hjord,
        När din faders vilja är,
        Att du ärfva skall den nya jord
        Och få evigt sjunga der!
   KÖR. Der skall jag en gång
        Sjunga lammets nya sång.
        Der skall jag en gång
        Sjunga lammets nya sång.




                        155. Lammen, små lammen.


     1. Jesus, vår herde, han älskar små lammen,
        Ljufligt han kallar dem alla vid namn.
        Väl han dem skyddar och kärleksfullt vårdar,
        Tager dem upp i sin trofasta famn.
   KÖR. Lammen, små lammen vår herde i skötet bär;
        Lammen, små lammen de äro så trygga der.

     2. Jesu små lam de behöfva ej hungra;
        Sjelf han dem betar på ängen så grön,
        Aldrig, nej aldrig behöfva de törsta,
        Dricka de få ur hans källa så skön.

     3. Jesu små lam de ej heller behöfva
        Rädas för ulfven, ty han ej förmår
        Rycka ett enda ur frälsarens armar,
        Hur än derefter han ondskefullt trår.

     4. Jesu små lam ej för döden må fasa,
        Om han än synes dem bister och svår.
        Hur än han hotar, sin udd han dock mistat;
        Han dem från Jesus ej skilja förmår.




                   156. När solen lyktat dagens gång.


     1. När solen lyktat dagens gång,
        Och ljuset vingar tar,
        Då sjunger jag min aftonsång,
        Och tanken fjerran far.

     2. Hän öfver berg och dal och höjd,
        Upp öfver stjernors ljus,
        Till himlahofvets sälla fröjd,
        Min faders rika hus.

     3. Der solen aldrig nedergår,
        Ej skugga blifver der.
        Till detta land min längtan står
        Och till min Jesus kär.

     4. Der brusar lifvets klara elf,
        Der klingar harpors ljud.
        Der får jag möta Herren sjelf
        Och vara Kristi brud.

     5. När lifvets skymningstund är när,
        Och solen sänker sig,
        O tag mig då, min Jesus kär,
        Och var du ljus för mig.




                 157. Gud ske lof! min själ är frälst.


     1. Gud ske lof! min själ är frälst,
        Och jag sjunger allra helst
        Om den nåd, som är i Jesus uppenbar.
        Ingen sorg och ingen nöd,
        Hvarken trångmål eller död
        Kan fråntaga mig hvad jag i Jesus har.
        Lof och pris och tack ske Herren,
        Som min själ af nåd gjort fri —
        Jag som hafver vandrat fjerran
        Uti syndens slafveri!
        Ingen sorg och ingen nöd,
        Hvarken trångmål eller död
        Kan fråntaga mig hvad jag i Jesus har.

     2. O min själ, var glad och sjung;
        Du skall stå inför din kung
        Och på himlens gyllne harpor spela få.
        Då all sorg och nöd är slut,
        Evigt får jag hvila ut —
        O hvad sällhet det skall blifva då, ja då!
        O hvad gör det då, om tiden
        Är oss svår och trång ibland?
        Snart, ja snart den är förliden,
        Och jag bor i fridens land.
        Då all sorg och nöd är slut,
        Evigt får jag hvila ut —
        O hvad sällhet det skall blifva då, ja då!

     3. Snart vår ande svingar glad
        Genom porten till den stad,
        Der Guds folk i evig sällhet skola bo.
        Der vi syskon ha förut,
        Der vi kronan få till slut,
        Der ja der oss väntar evig sabbatsro.
        Tänk när en gång sälla anden
        Genom perleporten går,
        Evigt löst från jordebanden
        Inför Gud och lammet står.
        Der vi syskon ha förut,
        Der vi kronan få till slut,
        Der ja der oss väntar evig sabbatsro.




                         158. Led mig, led mig.


     1. Jesus, led mig hvarje dag,
        Annars vilse irrar jag.
        Vid din sida trygg jag är;
        Låt din kärlek bli mig när.
   KÖR. Led mig, led mig,
        Jesus, led mig på min stig.
        Genom tidens villor här
        Hela vägen led du mig.

     2. Du är tillflykt för min själ,
        Som i stormen skyddar väl.
        Blott till dig min själ ser opp,
        Och till dig står allt mitt hopp.

     3. Jesus, då jag kämpat ut,
        Och den sista storm är slut,
        Led mig till det land af ljus,
        Der du redt åt mig ett hus.




                      159. Jesus, gör mig stilla.


     1. Jesus, gör mig stilla, stilla,
        Slut mig närmare ditt bröst.
        Då mig satan vill förvilla,
        Låt mig höra blott din röst.

     2. Tala till mitt trötta sinne,
        Sänk i hjertat ljuflig ro.
        Städse bofast bli derinne,
        Upptänd kärlek, hopp och tro.

     3. Varna mig vid hvarje fara,
        Då jag tanklöst ilar fram
        Mot en hemlig, dödlig snara,
        Ryck mig undan, o Guds lam.

     4. Tjusar mig fåfängligheten,
        Visa då din korsgestalt.
        Lär mig fatta hemligheten
        Att med dig dö bort från allt.

     5. Jesus, tag min egen vilja,
        Låt den så gå upp i din,
        Att ej något oss må skilja,
        Helt jag trängtar att bli din.




                        160. O kom, broder, kom.


     1. Vårt saliga hem är hos Herren i höjd,
        Der väntar oss evig ro.
        Och der skola vi i evinnerlig fröjd
        Hos Jesus, vår frälsare, bo.
   KÖR. O kom, broder, kom,
        O kom, syster, kom;
        Följ med till vårt saliga hem.
        O kom, broder, kom,
        O kom, syster, kom;
        Följ med till vårt saliga hem.

     2. I hemmet derofvan der blir aldrig natt,
        Dess middagssol går ej ner;
        Der ögat ej tåras, ej blicken blir matt,
        Der frälsaren evigt man ser.

     3. Hvad menniskotunga ej utsäga kan,
        Hvad ej något öga sett,
        Det hafver vår Jesus, som stridde och vann,
        Åt barnen derhemma beredt.

     4. Vår Jesus har lofvat att komma igen
        Och taga oss hem till sig,
        Och sedan vi få i vårt saliga hem
        Förblifva evinnerlig.




                     161. Arma barn, som vilse går.


     1. Arma barn, som vilse går
        Och Guds kärlek ej förstår,
        Kom igen, o kom igen
        Till den milde frälsaren.

     2. Hör han ropar efter dig:
        “Kom, mitt barn, o kom till mig.”
        Vill du icke lyssna än
        Till den milde frälsaren?

     3. Skynda, då du än har tid,
        Sök hos Jesus nåd och frid.
        Kom igen, o kom igen
        Till den milde frälsaren.

     4. Kommer du en gång försent,
        Blifver himlen dig förment.
        O, kom nu, kom nu igen
        Till den milde frälsaren.

     5. Se hur öm, hur mild han är.
        Han af hjertat har dig kär.
        Kom igen, o kom igen
        Till den milde frälsaren.




                   162. Tack, o Gud, för denna stund!


     1. Tack, o Gud, för denna stund,
        Att vi uppå ordets grund
        Fått uppbyggas, fröjdas, be,
        Prisa dig, vår Frälsare!

     2. Tack, att du till barnen såg
        Och dem i din nåd upptog
        Till att vara dina barn,
        Frälsta ifrån satans garn!

     3. Vi få sitta vid ditt bord
        Och få njuta af ditt ord,
        Detta dyra lifvets bröd,
        Som du gaf oss i vår nöd.

     4. Derför pris, halleluja
        Vare dig i himlarna!
        Fader, son och helge and’,
        Dig ske pris i alla land!




                    163. Låt barnen komma till mig.


     1. Då Jesus vandrade på vår jord,
        Hvarhelst han än gick fram,
        Han sökte efter bortlupna får
        Och späda lam.
   KÖR. “Låt barnen komma till mig,
        Låt barnen komma till mig.”
        Hör, Jesus kallar så ömt de små
        Till frid hos sig.

     2. En vänlig bjudning städs hade han
        För hvarje syndare;
        Ett vänligt ord han ock barnen gaf,
        Vår frälsare.

     3. Och än i dag som i fordom tid
        Han ropar: “Kom till mig.”
        Ännu han bjuder de späda små
        Att tro på sig.

     4. Må derför intet förhindra oss!
        Guds rike hör oss till.
        O må vi lyda vår Jesus blott!
        Ty så han vill.




                         164. O den käre Jesus!


     1. O, den käre Jesus, barnens bäste vän!
        Han steg ned ibland oss ifrån himmelen,
        Blef ett barn bland barnen, liten bland de små;
        Allt, hvad oss bekymrar, har han reda på.

     2. Ringa han framträdde denne frälsaren;
        I ett stall han föddes uti Betlehem.
        Låg han i en vagga? Nej, en krubba blott.
        Lille Herren Jesus fick en tarflig lott.

     3. Ned till några herdar sändes först ett bud —
        Englaskaror sjöngo: Ära vare Gud,
        Och stor frid på jorden! Glädjens, ty i dag
        Föddes Herren Kristus uti Davids stad.

     4. Full med nåd och sanning Jesus växte till —
        Frälsare för alla — komme, hvem som vill!
        Ingen han utkastar, alla han mottar,
        Barnen han välsignar, så hans sed ju var.

     5. Må vi derför sjunga hjertats lof och pris,
        Tackande vår Jesus uppå barnavis!
        Jesus vi tillhöra — Jesus, han är vår —
        Lycklig blir då julen, gladt det nya år.




                   165. O hur stort att tro på Jesus!


     1. O hur stort att tro på Jesus uti unga år,
        Under barnaålderns glada tid,
        Innan otrosmasken hjertats ömma kärna når,
        Lära smaka Jesu ljufva frid!
   KÖR. O hur stort att tro på Jesus uti unga år
        Och få tala om vår själavän!
        Då allt annat jemte barnaåren från oss går,
        Denna fröjdekälla flödar än.

     2. O hur stort att lyda Jesus uti unga år,
        Innan ålderdomen smyger på,
        Då vårt samvete för ungdomssynder förebrår,
        Och vårt hjerta ingen frid kan få!

     3. O hur stort att tjena Jesus uti unga år
        Och få blifva hans små vingårdsmän!
        Herren Jesus ej den allra minsta tjenst försmår,
        Men han hundrafalt belönar den.

     4. O hur stort att vänta Jesus uti unga år!
        Snart han kommer, hemtar hem sin brud.
        Från vårt öga skall han då borttorka hvarje tår
        Och ikläda oss sin silkesskrud.




                     166. Vi ha en barnavän så kär.


     1. Vi ha en barnavän så kär,
        Han ljufva Jesusnamnet bär.
        Kan moder glömma sina små,
        Kan icke Jesus det ändå.

     2. Nej han bevarar sina små,
        Att icke ett förloras må.
        Han tar dem upp i famnen sin
        Och säger mildt: “Si du är min.”

     3. Ja Jesus är vår vän så huld,
        Och han utstryker all vår skuld;
        Ty Jesu blod för oss ock flöt.
        Gud vare lof ock tack för det!

     4. Så få vi höra Jesus till,
        Och stackars den oss hindra vill!
        Han göra får med barnens vän,
        Som för oss ber i himmelen.




                    167. Dyre Jesus, låt oss hvila.


     1. Dyre Jesus, låt oss hvila
        Våra hjertan vid ditt ord.
        Mätta våra tomma själar
        Utaf nådens rika bord.
        Låt oss nu i stillhet höra
        Hvad vår själ kan saliggöra,
        Låt ej satan oss förstöra
        Under lifvets pröfvotid.

     2. Sjelf, o Herre, du oss sade:
        “Bedjen, och I skolen få.”
        Derför komma vi nu åter
        Att af dig mer kraft undfå.
        Må du med din nåd oss lifva,
        Mer utaf din ande gifva,
        Hjelp oss att i tron förblifva
        Under lifvets pröfvotid.

     3. O du vet, hvad vi behöfva,
        Evigt gode frälsare.
        Lys oss då på denna stunden
        Med ditt hulda anlete.
        Låt oss dig få se och smaka,
        Öfver våra själar vaka,
        Låt ej någon bli tillbaka
        Under lifvets pröfvotid.

     4. Under dina vingars skugga
        Äro vi i godt förvar.
        Jord och himmel skola vika,
        Dina löften stå dock qvar.
        Du vill oss i famnen bära,
        Mer utaf ditt ord oss lära,
        Flytta oss till evig ära
        Efter lifvets pröfvotid.




                     168. O herde god, som vårdar.


     1. O herde god, som vårdar
        Din återlösta hjord,
        I dina helga gårdar
        Vi samlats kring ditt ord.
        Till dig vår bön vi höja:
        O Herre, var oss när.
        Här är oss ljuft att dröja,
        Då du ibland oss är.

     2. Vi prisa dig för ordet,
        Som du oss rikligt skänkt.
        Haf tack för nådesbordet,
        Hvarmed du på oss tänkt.
        Ack öppna du vårt sinne,
        Att vi må lyssna till
        Och gömma väl i minne
        Hvad du oss säga vill.

     3. O Herre, oss begåfva
        Med andens dyra skatt;
        Och de, som ännu sofva
        I syndens mörka natt,
        Må deras slutna öra
        I dag i Herrens hus
        Upplåtas vid att höra
        Din stämmas: “Varde ljus.”

     4. Och när för sista gången
        Vi samlats kring ditt ord
        Och sjungit sista sången
        På denna låga jord,
        Oss samla i ditt sköte
        Att i ditt hem få bo.
        Der blir ett härligt möte,
        En evig sabbatsro.




                       169. Snart randas en dag.


     1. Snart randas en dag så härlig och stor
        För alla, som älska Gud.
        Dess sol aldrig skyms af skuggornas flor,
        Och aldrig hörs klagans ljud.
   KÖR. O härliga dag, som randas för mig!
        O härliga mål på pilgrimens stig!
        Min längtan och blick allt mer till dig drag,
        Du härliga Jesu Kristi dag.

     2. I ära och magt vår konung sig ter
        Och kallar de sina hem.
        Ej afstånd, ej död då skilja dem mer,
        Ej synden mer plågar dem.

     3. För korset vi få en krona till lön,
        För ringhet konungslig glans,
        För törnbeströdd stig en boning så skön,
        För svärdet en segerkrans.

     4. Vi veta ej tid, vi veta ej stund,
        Då gryningen inne är;
        Vi veta likväl på sanningens grund,
        Att frälsningens dag är när.




                          170. Hjertans Jesus.


     1. Hjertans Jesus, i ditt hjerta
        Är så godt att gömma sig.
        Utom dig är idel smärta,
        Ingenting förnöjer mig.
        Men derinne vill jag vara,
        Gömma mig för allt alarm,
        Dig, min Jesus, älska bara,
        Af din kärlek jemt gå varm.

     2. I din kärlek, Jesus söte,
        Är så godt att vara till,
        Ligga i ditt kärlekssköte,
        Bättre må jag aldrig vill.
        I din kärlek vaka, sofva,
        I din kärlek gå och stå,
        I din kärlek be och lofva,
        Vandra, lefva, dö också.

     3. Utom dig kan jag ej trifvas,
        Utom dig jag mår ej väl,
        Utom dig kan aldrig gifvas
        Ständig ro för kropp och själ;
        Men i dina kärleksarmar
        Är ett fast och säkert slott;
        Fast det ofta kring mig larmar
        Jag hos dig dock sofver godt.




                           171. Jesus kommer.


     1. Jesus kommer, Jesus kommer!
        Snart basunen höras skall.
        Han i majestät och ära
        Då skall ses af verlden all.
   KÖR. Må vi alla hafva olja
        Uti våra lampor då,
        Att vi må när Jesus kommer
        In uti hans rike gå!

     2. Är du redo, själ, jag frågar,
        Är du redo möta Gud?
        Lefver du för Herren Jesus,
        Älskar du hans kära bud?

     3. Må ej verlden oss bedåra,
        Må ej synden ta oss fatt,
        Att vår lön ej må bli döden
        Och vår framtid evig natt!

     4. Säll är den, som väntar Herren,
        Säll är den, som redo är;
        Den skall Herren rikt belöna
        Med en evig krona der.

     5. Led mig så, o Herre Jesu,
        Att jag efter lifvets slut
        Lyckligt når den sälla hamnen
        Och hos dig får hvila ut.




                     172. Sälla dag, när äfven jag.


     1. O hur saligt att tillhöra
        Herren Jesus redan här!
        Men hvad skall det icke blifva
        Uti himlaglädjen der!
   KÖR. Sälla dag, när äfven jag
        I Guds hus får bo en gång!
        I dess fröjd jag evigt nöjd
        Sjunger Guds och lammets sång.

     2. Jesus, som min synd förlåtit,
        Är och blir min bäste vän;
        Endast honom vill jag prisa
        Här och uti himmelen.

     3. I Guds stad vi skola blifva
        Evigt fria från all nöd.
        Ingen gråt skall der mer vara,
        Ingen synd och ingen död.

     4. Må vi troget följa Jesus
        Under lifvets kamp och strid!
        Snart han kommer för att hemta
        Oss till evig fröjd och frid.




                     173. Till örtagårdens lunder.


     1. Till örtagårdens lunder
        Du går din stig.
        Der vill i qvällens stunder
        Jag möta dig.
        Af qval du dignar neder,
        Din nöd är svår;
        Men i din nöd du beder,
        Och tröst du får.

     2. Din blodsvett och din smärta,
        Din kamp och bön
        Predika för mitt hjerta
        Om syndens lön.
        Men ännu högre lyser
        Din kärlek fram,
        Den du till slägtet hyser,
        Guds helga lam.

     3. Den kalk, som i sig gömde
        Vår dom och död,
        Du tåligt för oss tömde
        I qval och nöd.
        Du dig i döden gifver
        För dina får
        Och deras fribref skrifver
        Med blod och sår.

     4. O att jag kunde prisa
        Din nåd mot mig
        Och med min lydnad visa
        Mitt tack till dig!
        Men i den mörka stunden
        Jag tyst vill gå
        Till dig i oljelunden
        Att styrka få.




                  174. Halleluja! stäm upp och sjung.


     1. Halleluja! stäm upp och sjung
        Din frälsare, din Gud och kung.
        Må ämnet för den sången bli
        Hans stora nåd, som är så fri.
   KÖR. Stäm upp och sjung en segersång
        Till Herren Gud ännu en gång.
        Allena han skall äran ha
        På jorden och i himlarna.

     2. Jag är så glad, ty Gud är god,
        Han renat mig i Jesu blod
        Samt tagit mig till barn åt sig.
        Ja, pris ske Gud evinnerlig!

     3. Må för hvar själ på denna jord
        Hans rika nåd snart blifva spord,
        Att skaran må till slut bli stor,
        Som sjunga skall i himlens kor.

     4. Snart kommer han, vår store Gud,
        Att hemta hem sin köpta brud.
        Då ämnet för vår sång skall bli:
        Hans stora nåd, som var så fri.




                       175. Vi marschera framåt.


     1. Vi marschera framåt under jubel och sång
        I en härnad för sanning och rätt.
        Blir än drabbningen het, blir än härnaden lång,
        Vi behöfva ej göra reträtt.
   KÖR. Vi marschera framåt, med vår konung och Gud,
        Herren Sebaot, mägtig i strid.
        Om blott troget vi följa hans vilja och bud,
        Han oss leder till seger och frid.

     2. Vi marschera framåt trots en frestande verld,
        Trots mång’ fiendes ränker och hot;
        Ty vi bära som vapen ett segrande svärd:
        Med Guds ord gå vi tryggt dem emot.

     3. Vi marschera framåt, och vi bjuda en hvar:
        Kom gå med i vårt jublande tåg,
        Tills vår skara må te sig, hvarhelst den framdrar,
        Som en stor öfversvämmande våg.

     4. Vi marschera framåt, som vår konung befalt,
        Och från seger till seger vi gå.
        Snart hans ljufliga röst kommenderar ett halt!
        Och i himmelska glädjen vi stå.




                           176. Jesus lefver.


     1. Jesus lefver, grafven brast.
        Han stod upp i glans och ära.
        Nu det står som klippan fast,
        Att hans död skall seger bära.
        Blixten ljungar, jorden bäfvar,
        Grafven brast, och Jesus lefver.

     2. Jag har vunnit — Jesus vann
        Öfver döden härlig seger;
        Ty ur grafven uppstod han.
        Frid och tröst jag derför eger.
        Öppnad har jag himlen funnit;
        Jesus vann, och jag har vunnit.

     3. Jesus lefver, o hvad mer;
        Grafvens fasor jag vill glömma.
        Trött men gladt mitt öga ser
        Kullen, som mitt stoft skall gömma.
        Hoppets ankargrund förblifver:
        Grafven brast, och Jesus lefver.




                   177. Solens strålar sakta sjunka.


     1. Solens strålar sakta sjunka,
        Aftonen nu byts i qväll;
        Jorden kläds i stilla skymning,
        Dagen bjuder sitt farväl.
        Evigt borta! Dystra skuggor
        Samla sig så småningom,
        Men hur ljuf är denna tanke:
        En dag närmare vårt hem!

     2. När på hafvet ljuset slocknar,
        Och sig mörkret börjar te,
        Mången sjöman gladt hörs sjunga,
        “Åter en dag närmare!”
        Så Guds barn på verldens bölja —
        Arken skall nog bära dem —
        Också får hvar qväll instämma:
        “En dag närmare vårt hem!”

     3. Trötte vandrar’n ofta fröjdas
        Öfver solens nedergång:
        En dag närmare till målet —
        En dag mindre resan lång!
        Äfven på vår genomresa
        Till vårt mål, Jerusalem,
        Få en skymningssång vi sjunga:
        “En dag närmare vårt hem!”

     4. En dag närmare till hemmet,
        Der dess sol går aldrig ner,
        Men Guds härlighet upplyser —
        Natt och mörker blir ej mer.
        Snart skall lifvets afton stunda;
        Gladt den helsas utaf dem,
        Som i Jesus hafva lifvet:
        Det blir sista steget hem.




                   178. I blodet jag är nu rentvagen.


     1. O nu vill jag sjunga en fröjdefull sång
        Om blodet, som renar min själ,
        Om honom, som frälst mig ur synder och tvång,
        Om honom, som allting gjort väl.
   KÖR. I blodet jag är nu rentvagen
        Och klädd i rättfärdighetsskrud.
        Jag aldrig förgäter den dagen,
        Då Herren mig upptog till brud.

     2. O tänk hvilken sällhet det är här på jord
        Att ega sitt allt uti Gud,
        Att vandra helt trygg uti tron på hans ord
        Och hvila med tröst vid hans bud!

     3. I ljuset vi vandra mot himmelen fram
        I sällskap mång’ tusen Guds barn
        Och prisa vår Jesus, det milda Guds lam,
        Som löst oss ur träldomens garn.

     4. Ack blodet, det blodet, det dyrbara blod,
        Hvari all min sak blifvit god!
        Ack att hela verlden den kraften förstod,
        Som är uti frälsarens blod!




                  179. Afskild för min Herres räkning.


     1. Afskild för min Herres räkning
        Och i blodets purpurelf
        Tvagen ren från alla synder
        För att lefva ej mig sjelf,
        Vare det min högsta ära
        Att på korsets helga stig
        Följa mästar’n alla dagar:
        Afskild, Herre, helt för dig.
   KÖR. Dyre mästare, bevara
        Mig så varm, så varm i dig,
        Att jag öfver allt må sprida
        Kristi vällukt omkring mig.

     2. Afskild för min Herres räkning
        Till att fatta mer och mer
        Höjden, djupet i den kärlek,
        Som han sina barn beter!
        Må ej jordens korta lycka,
        Jordens skatter dåra mig!
        Nej mitt mål står mycket högre:
        Afskild, Herre, helt för dig.

     3. Afskild för min Herres räkning,
        Mer och mer jag känna får
        Höjden, djupet i den kärlek,
        Som all kunskap öfvergår.
        Och dess mera jag utgifver
        Af hans kärlek innerlig,
        Desto mera kan jag älska:
        Afskild, Herre, helt för dig.




                        180. Ande, kom och blås.


     1. O du kärleksrike
        Ande, kom och blås.
        Gör oss Kristus like,
        Ande, kom och blås.
        Lifva upp de matta,
        Lär oss nåden fatta,
        Jesus mer uppskatta,
        Ande, kom och blås.

     2. Läk de brustna hjertan,
        Ande, kom och blås.
        Lindra syndasmärtan,
        Ande, kom och blås.
        Låt oss himlen smaka,
        Aldrig se tillbaka,
        Ständigt bedja, vaka,
        Ande, kom och blås.

     3. Väck de döda benen,
        Ande, kom och blås.
        Vattna späda grenen,
        Ande, kom och blås.
        För att syndar’n böja
        Och Guds son upphöja,
        Borttag otrons slöja,
        Ande, kom och blås.

     4. Låt bland de förströdda —
        Ande, kom och blås.
        Barn likt dagg bli födda,
        Ande, kom och blås.
        Elden Herren tände
        Sprid till verldens ände;
        Borttag allt elände,
        Ande, kom och blås.




                            181. Går du med?


     1. Går du med, går du med
        Hem till fridens land?
        Vägen dit är trång och smal,
        Räds dock ej, gör nu ditt val.
        Kom gå med, kom gå med,
        Följ oss dit, räck oss din hand.

     2. Går du med, går du med
        Till vår faders hus,
        Bort från synd och sorg och nöd,
        Bort från värk och qval och död?
        Kom gå med, kom gå med
        Till ett land af ljus och frid.

     3. Går du med, går du med?
        Nu all tvekan bort!
        Ja just nu, i denna dag
        Handen, som dig räckes, tag.
        Kom gå med, kom gå med;
        Tiden dyrbar är och kort.

     4. Ja gå med, ja gå med:
        Känn din sökningstid.
        I den strid dig förestår
        Hjelten stark sjelf med dig går.
        Kom gå med, kom gå med:
        Slutet blifver evig frid.




                        182. Snart kommer Jesus.


     1. Som en ljungeld, den af öster
        Utgår, synes intill vester,
        Skall vår Jesus komma i sin härlighet.
        Bruden då på örnavingar
        Mot sin brudgum upp sig svingar
        Att hos honom evigt bo i salighet.
   KÖR. Si snart kommer Jesus att hemtaga sin brud;
        Han kommer snart och ger oss bud.
        O låtom oss stå klädda i vår bröllopsskrud
        Och bida tåligt, ty vår brudgum kommer snart.

     2. Vi upplyftas snart i arken,
        Slippa att bli qvar på marken,
        Slippa äfven lön med skrymtare att få.
        Jesus kommer som en snara,
        Må vi derför redo vara,
        Att den dagen ej för hastigt kommer på!

     3. Jesus kommer — hvilket möte,
        När vi ila i hans sköte,
        Och hans ansigte vi verkligt skåda få!
        Salig den sig håller vaken,
        Att han ej befinnes naken,
        Då likt tjufven Herrens ankomst smyger på!

     4. Jesus kommer — si han kommer,
        Ja och snarligen han kommer.
        Sägen, syskon, hafva vi ej orsak stor
        Att en fröjdesång uppstämma
        Redan här, tills vi derhemma
        Då få jubilera med Guds englakor?




                     183. Mitt hem är ej på jorden.


     1. Mitt hem är ej på jorden
        Bland sorger och besvär;
        Jag är som mina fäder
        En gäst och främling här,
        Men i min faders rike
        En boning väntar mig,
        Den aldrig sett på jorden sin like.
   KÖR. Sälla hem, sköna stad,
        Der englaskaran sjunger så glad!
        O, hvad frid, o, hvad fröjd,
        Inom de perleportarne klara!

     2. Som seglarn uti stormen
        Med längtan ser mot land,
        Så längtar jag till hemmet
        På himlens gyllne strand,
        Dit stormens brus ej hinner
        Och vågens svall ej når,
        Och intet hjerta lider och saknar.

     3. En vinning skön det blifver
        Att lemna jordens mull
        Och med de frälsta vandra
        På gatorna af guld
        Och i den nya sången
        Med jubel stämma in
        Och locka harpotoner så klara.




                     184. Sittande vid Jesu fötter.


     1. Sittande vid Jesu fötter,
        Hvilka ljufva ord jag hör!
        Lycklig plats — så när min Jesus!
        Der jag alltid vistas bör.
        Sittande vid Jesu fötter,
        Ser jag hän mot flydda da’r,
        Ty hans kärlek stor mig följde,
        Den mitt hjerta vunnit har.

     2. Sittande vid Jesu fötter,
        Hvilken fristad för min tro!
        Mina synder, sorg och smärta
        Der jag lägger och får ro.
        Sittande vid Jesu fötter,
        Gråter jag och längtar, ber,
        Och till svar Guds fullhet skänkes
        Hvarje dag jag vistas der.

     3. Frälsare, mig nu välsigna,
        Då jag sitter vid din fot.
        Se i nåd och kärlek till mig,
        Tag ifrån mig klagan, knot.
        Gif mig af ditt milda sinne,
        Gör mig helig, from och skär,
        Att det syns, hos dig jag varit,
        Som mitt allt i alla är.




                     185. Verka, ty natten kommer.


     1. Verka, ty natten kommer,
        Verka, då morgon gryr,
        Verka, då dagen glänser,
        Verka — tiden flyr.
        Verka, när solen bränner,
        Verka, till qväll’n håll ut.
        Verka, ty natten kommer,
        Då är verket slut.

     2. Verka, ty natten kommer,
        Verka, då Gud ger tid.
        Gif honom helsans perla,
        Gör din bästa id.
        Hvarje minut, som flyger,
        Fyll på ett nyttigt sätt.
        Bördan på Herren kasta,
        Han gör värfvet lätt.

     3. Verka, ty natten kommer,
        Snart sjunker sol i haf.
        Gör något du för honom,
        Som för dig sig gaf.
        Lef till hans pris, som köpt dig;
        Tiden du än har qvar.
        Du är ju hans; så verka,
        Tills han hem dig tar.




                    186. Väktare, hvad lider tiden?


     1. Väktare, hvad lider tiden?
        Tager natten snart ej slut?
        Huru länge varar striden?
        Snart vi önska hvila ut.
        Natten är re’n långt framskriden;
        Trötte pilgrim, gif ej opp,
        Väntans tid är snart förliden,
        Snart fullbordadt är ditt lopp.

     2. Väktare, hvad lider tiden?
        Randas icke dagen snart?
        Kommer icke öfverherden,
        Så att allt blir uppenbart?
        Jo han kommer snart — var vaken.
        Salig den han finner så!
        Han skall ej befinnas naken —
        Saligt, saligt blir det då.

     3. Väktare, hvad lider tiden?
        Sömnen blir oss allt för svår.
        Mången tröttnar under färden.
        Herre, hjelp. Du om oss rår.
        Kort är tiden, kort är tiden;
        Se på målet blott, o själ.
        Inom kort så slutar striden,
        Och si då blir allting väl.




                          187. Lef för Jesus.


     1. Lef för Jesus. Allting annat
        Är ej värdt att kallas lif.
        Åt den vännen framför andra
        Hjertats första kärlek gif.
        Lef för Jesus. Verldens äflan,
        Rykte, rikedom och glans
        Gifva aldrig åt din ande
        Blott en timmes frid som hans.

     2. Lef för Jesus. Samla själar
        Kring hans dyra korsbaner.
        Skynda, innan natten kommer,
        Då du ej kan verka mer.
        Tusen, tusen qvalda hjertan
        Sucka efter lif och frid.
        Säg dem något ord om Jesus,
        Medan du ännu har tid.

     3. Säg dem blott hvad sjelf du funnit,
        Vittna om hvad sjelf du sett,
        Om den kärlek utan like,
        Om den nåd han dig betett.
        Lef för Jesus. Gif åt honom
        Lifvets sköna vårdag, men
        Gif ock mannaåldrens styrka
        Och den sena hösten än.

     4. Gif dig helt, ty det begär han,
        Sjelf han gaf sig helt åt dig,
        När han fattig och föraktad
        Gick här nere korsets stig.
        Gif dig helt, och vet att ingen
        Än förlorat deruppå.
        Lef för Jesus, tills du salig
        In uti hans ro får gå.




                  188. Jesus, om dig vill jag sjunga.


     1. Jesus, om dig vill jag sjunga.
        Du som med blod löste fången,
        Stäm nu mitt hjerta för sången,
        Lär mig att sjunga om dig.

     2. Glad vid min harpa jag sitter
        Under den eviges skugga.
        Kärlekens regnskurar dugga
        Mildt i min frigjorda själ.

     3. O att min Jesus jag kunde
        Högt för all verlden beprisa!
        O att båd’ dårar och visa
        Kände, hur ljuflig han är!

     4. Ängsliga hjerta, som lider,
        Tänk på din Jesus och bida
        Tätt vid hans huldrika sida,
        Snart han dig gläder igen!

     5. När mina dagar försvunnit
        Här på den ödsliga stranden,
        Far jag till himmelska landen.
        Bättre då klingar min sång.




                         189. O små pilgrimer.


     1. O små pilgrimer, mig sägen,
        Der I gån i främlingsland —
        Mörk och farlig synes vägen —
        Sviker modet ej ibland?
        Visst vi pilgrimer må heta;
        Dock för faror och besvär
        Vi ej frukta, ty vi veta,
        Segerhjelten med oss är.

     2. Segerhjelten — o jag frågar,
        Hvem är det I kallen så?
        Ingen synlig med er tågar —
        Är beskyddar’n med ändå?
        Han är med, fast han sig döljer,
        Jesus är hans ljufva namn.
        Genom allt han med oss följer,
        Ömt oss vårdar i sin famn.

     3. Men hvart gäller denna färden,
        Och hvad vinnen I derpå?
        Mycken glädje fins i verlden —
        Skolen I väl mera få?
        Ja förvisst, ty fram vi draga
        Mot den stad, som evig är.
        Der vårt arf vi få intaga,
        Evig glädje få vi der.

     4. Men när I som alla andra
        Hinnen fram till dödens flod
        Och deröfver måsten vandra —
        O då sviker väl ert mod?
        Öfver döden Jesus vunnit,
        Han oss ömt deröfver bär;
        När vi till dess strand blott hunnit,
        Då vår vandring slutad är.

     5. Eder väg min väg skall vara,
        Eder frälsare ock min,
        Tills uti den staden klara
        Jag med er får träda in.
        Vårt “välkommen” högt må skalla;
        Gladt vi räcka dig vår hand,
        Och vi bjuda alla, alla:
        Följen med till himlens land.




                   190. Klippa, du som brast för mig.


     1. Klippa, du som brast för mig,
        Låt mig gömma mig i dig.
        Vattnet, blodet, hvilket går
        Från din stungna sidas sår,
        Tvage i sin himlasaft
        Mig från syndens skuld och kraft!

     2. Med min svett och möda jag
        Aldrig fyller upp din lag;
        Om mitt nit blef aldrig matt,
        Om jag grät båd’ dag och natt,
        Syndens fläckar stå dock qvar,
        Du, blott du min frälsning har.

     3. Intet kan jag gifva dig,
        Till ditt kors jag sluter mig,
        Naken, dig om kläder ber,
        Hjelplös, upp till nåden ser.
        I din lifsvåg låt mig tvås,
        Herre, annars jag förgås.

     4. Vid hvart flyktigt andedrag,
        Och när jag skall dö en dag,
        När till okändt land jag går,
        När inför din tron jag står;
        Klippa, du som brast för mig,
        Låt mig gömma mig i dig.




                         191. Tala alltid sant.


     1. Om du än är späd och vek,
        Tala alltid sant.
        Är det allvar, är det lek,
        Tala alltid sant.
        I din ungdoms gyllne vår
        Tala sanning, hur det går.
        Om du lefver hundra år,
        Tala alltid sant.

     2. Sanning för till målet fram,
        Tala alltid sant.
        Lögnen sluta får med skam,
        Tala alltid sant.
        Den med lögn sig nu bespar
        Obehag, har värre qvar.
        Den, som mod i bröstet har,
        Talar alltid sant.

     3. Lögnen sköfla vill ditt väl,
        Tala alltid sant.
        Lögnen mörda vill din själ,
        Tala alltid sant.
        Hvarje last i lögnens spår
        Smyger fram och ingång får,
        Sanning segra dock förmår;
        Tala alltid sant.

     4. Har du orätt, det bekänn,
        Tala alltid sant.
        Sanning aldrig skadat än.
        Tala alltid sant.
        Den med lögn vill skydda sig
        Fortgår på förderfvets stig.
        Derför mod! bemanna dig:
        Tala alltid sant.




                192. När i grafvens tysta, mörka gömma.


     1. När i grafvens tysta, mörka gömma
        Sänkas måste hvad kärast är,
        Tungt är sorgens bittra bägar tömma;
        Ordlös smärta i hjertat tär.
        Men i sorgens tjocka dimma
        Lyser vänligt en hoppets strimma,
        Sorgset bröst får Jesu röst förnimma:
        Han skall uppstå, ty jag uppstod,
        Han skall uppstå, ty jag uppstod.

     2. Sälla äro de i Herren döda.
        Ljuft som barnet i moderns famn
        De nu hvila från all vedermöda,
        Seglen bergats, de hunnit hamn.
        Brustna äro alla banden,
        Och den frigjorda, sälla anden
        Hyddan lemnat qvar på andra stranden,
        För att uppstå i härlighet,
        För att uppstå i härlighet.




                    193. Hvar helst jag än vandrar.


     1. Hvar helst jag än vandrar på jordlifvets stig,
        Guds englar omkring mig gå.
        Han hafver dem sändt i sin kärlek till mig,
        Att de mig ledsaga må.
        På händerna sina de bära mig opp,
        Bevara min fot från fall;
        Mot hotande faror de skydda min kropp,
        Att intet mig skada skall.

     2. För nattliga fasor jag är icke rädd:
        När jag mig till hvila lagt,
        Då sväfva Guds englar så tyst kring min bädd
        Och hålla sin trogna vakt.
        Till sist, när jag hunnit min yttersta qväll,
        Och stilla jag slumrar in,
        Då föra de själen så lycklig och säll
        Till himmelska glädjen sin.

     3. Haf tack, käre fader, som har mig så kär
        Och englar mig skickat har!
        Och tack, kära englar, som vårdat mig här,
        Allt sedan jag liten var!
        Si snart är jag hemma och blir eder lik
        Och klädd i min himlaskrud;
        Då skola vi sjunga med lika musik
        Vårt “Halleluja vår Gud!”




                    194. Min själ, var på din vakt.


     1. Min själ, var på din vakt,
        Din ovän passar på
        Och brukar all sin afgrundsmagt
        Att dig på lifvet gå.

     2. O vaka, kämpa, bed;
        Gif aldrig striden opp,
        Men hvarje dag till strids dig red,
        Och sätt till Gud ditt hopp.

     3. Tänk ej på hvila här,
        Lägg aldrig vapen ner.
        Trons kamp den ej fullbordad är,
        Förr’n Gud dig kronan ger.

     4. Min själ, så kämpa då,
        Tills döden hemtar dig.
        Då skall du ostörd hvila få
        Hos Gud evinnerlig.




                             195. Mitt hem.


     1. Från jordens hvimmel min tanke flyr
        Till Guds Jerusalem,
        Der jag, när fröjdernas morgon gryr,
        Skall vakna och få mitt hem.
   KÖR. Mitt hem, mitt hem!
        O sköna, härliga hem!
        Der råder evig sabbatsfrid,
        Hos Jesus i himlens hem.

     2. Min broder, Jesus, har gått förut,
        Att rum bereda dem,
        Som skola taga i arf till slut
        Det lyckliga fridens hem.

     3. Visst skall det blifva en salig stund
        För hvarje Jesu lem,
        När vi få höra från Jesu mun:
        “Välkomna, välkomna hem!”

     4. Mitt hjerta, höj nu en fröjdesång,
        Min tunga, glad instäm,
        Och sjung om hemmet ännu en gång —
        Mitt härliga himlahem.




                     196. Åren komma, och åren gå.


     1. Åren komma, och åren gå,
        Flyta fram som en rastlös å.
        Tidens pendel hur jemt den slår!
        Hvarje knäpp är ett år.
   KÖR. Åren komma, och åren gå,
        Men Guds nåd blir oss qvar ändå;
        Herrens sanning och trofasthet
        Vara i evighet.

     2. Åren komma, jemt komma de,
        Fulla utaf välsignelse.
        Må vi prisa vår Gud derför!
        Honom äran tillhör.

     3. Tiden ilar framåt, framåt,
        Bär oss med på sin dunkla stråt.
        Bäst vi fröjdas, vi hasta bort —
        O vårt lif är så kort.

     4. Snart skall evighetstimmen slå,
        Snart min själ skall vid målet stå.
        Ett år närmare nu jag är —
        Eja vore jag der!




                      197. Ära vare Gud i höjdene!


     1. Härlig den natten, då neder sig sänkte
        Himmelens strålande sångarehär!
        Härliga sång den åt men’skorna skänkte,
        Älskad af gamla, för barnen så kär!
   KÖR. “Ära vare Gud i höjdene,
        Ära vare Gud i höjdene,
        Och frid, frid, frid på jordene,
        Men’skomen en vilje god!”
        Härliga sång, som oss englarne bringat!
        Härligt den hörts under seklernas gång.
        När andra sånger i glömska förklingat,
        Klangfull och ny ljuder Betlehems sång.

     2. Härliga upphof till sången den sköna!
        Härliga kärlek, som Gud oss bevist!
        Budskapet genljöd kring nejden den gröna:
        “Födder är frälsaren, Herren och Krist.”

     3. Jublen och fröjdens, vår själ och vår ande;
        Gud oss har gifvit sin enfödde son.
        Barnen sin röst med de gamles nu blande
        Uti den heliga lofsångens ton!




                 198. Kom till oss, o himmelska dufva.


     1. Kom till oss, o himmelska dufva,
        Kom, milde Guds ande, kom ned.
        I ordet, det härliga, ljufva,
        I ordet om Jesus oss led.
        I ordet, det härliga, ljufva,
        I ordet om Jesus oss led.

     2. Kom, säg oss hur fadern oss älskar,
        Förklara oss gåfvan han gaf.
        Predika, att Jesus han frälsar,
        Och synden han dränker i haf.
        Predika att Jesus han frälsar,
        Och synden han dränker i haf.

     3. På Golgata blodet har runnit,
        Det utgöts på korset för oss.
        Förlossning i blodet vi funnit,
        För blodet vi slippa förgås.
        Förlossning i blodet vi funnit,
        För blodet vi slippa förgås.

     4. Ja inskrif hjertat de orden,
        Och säg till min fattiga själ,
        Att Jesus har kommit till jorden
        Och lagat, att allt är nu väl.
        Att Jesus har kommit till jorden
        Och lagat, att allt är nu väl.




                  199. Har du sett, hur träden fälla?


     1. Har du sett, hur träden fälla
        Sina löf för höstens vind?
        Har du sett, hur färgen vissnar
        På den fagra rosens kind?
        Mera djup den sorg dock kännes,
        Som sig borrar i vår själ,
        Då de kära här vi älskat
        Säga till vårt hem farväl.

     2. Då inunder djupa locket
        Matta ögat gömt sig har,
        Då de kära läppar kallnat
        Och vår röst får intet svar,
        Då den älskade gestalten
        För oss ligger blek och stum,
        Och vi måste bära ut den
        Ned i grafvens mörka rum.

     3. De ha endast gått i förväg
        Till ett mycket bättre hem,
        Till ett land, der ros ej vissnar
        Och der Gud hugsvalar dem.
        Seger, seger der de njuta.
        Seger, seger! sjunga de,
        Då de med den helga skaran
        Samlas kring sin frälsare.




                200. Jag står på stormig Jordans strand.


     1. Jag står på stormig Jordans strand
        Och ser med längtans blick
        Upp till det sköna Kanaans land,
        Der jag mitt hemman fick.
        Der jag mitt hemman fick,
        Der jag mitt hemman fick,
        Upp till det sköna Kanaans land,
        Der jag mitt hemman fick.

     2. O hvilken syn, all sällhets höjd
        Går öfver all vår tro!
        Der flyta strömmar utaf fröjd
        I gröna dalars ro.
        I gröna dalars ro,
        I gröna dalars ro,
        Der flyta strömmar utaf fröjd
        I gröna dalars ro.

     3. Och öfver himlens rymd så vid
        En evig morgon gryr.
        Guds son regerar der i frid,
        För honom natten flyr.
        För honom natten flyr,
        För honom natten flyr,
        Guds son regerar der i frid,
        För honom natten flyr.

     4. Ej kylig vind, ej giftig fläkt
        Kan hinna helsans strand.
        Nöd, sjukdom, hela dödens slägt
        Ej fins i fridens land.
        Ej fins i fridens land,
        Ej fins i fridens land,
        Nöd, sjukdom, hela dödens slägt
        Ej fins i fridens land.




                      201. Kom, låtom oss förenas.


     1. Kom, låtom oss förenas här
        Med englarne i höjd
        Samt tusen, tusen helgon der,
        Och sjunga med stor fröjd:
   KÖR. Halleluja, pris Guds lam,
        Som blef dödadt på Golgata!
        Halleluja, halleluja,
        Halleluja! Amen.

     2. Vårt lam är värdigt äran ha
        Och magt och härlighet
        På jorden och i himlarna
        I tid och evighet.

     3. Si det lät döda sig för oss
        Och gjuta ut sitt blod,
        Att den som tror, ej skall förgås —
        O tänk, hvad Gud var god!

     4. Ack själar! hören alla I,
        Som kännen syndens skuld:
        Nu kan enhvar bli bördan fri;
        Gud är oss alla huld.

     5. Må jord och haf och himlarna
        Förenas på en gång
        Att prisa Herren Jehova
        Och sjunga lammets sång.




              202. Det stundat för barnen en högtid glad.


     1. Det stundat för barnen en högtid glad,
        Den ljufliga, fröjdfulla julen.
        Hon ringer dem samman i by och stad,
        Ej någon vill saknas om julen.
        Hon kommer, hon kommer ännu en gång,
        Hon kommer, hon kommer med minnen mång’,
        Hon kommer, hon kommer med ljus och sång,
        Den heliga, fröjdfulla julen.

     2. Likt Gabriel fordom, en fridens tolk,
        Oss helsar den vänliga julen
        Och bådar stor glädje för alla folk,
        Den härliga, strålande julen.
        Vi sjunga, vi sjunga med glada ljud,
        Vi sjunga, vi sjunga dess stora bud,
        Vi sjunga, vi sjunga och prisa Gud
        För julen, den heliga julen.

     3. En spira har höjts utur Israel —
        O bör man ej fröjdas i julen? —
        En konung, som heter ImmanuEl,
        Har blifvit vårt ämne för julen.
        Han kommit, han kommit från himlens höjd,
        Han kommit, han kommit, i ringhet böjd,
        Han kommit, han kommit — o sjung med fröjd
        Och tänk på hans kärlek om julen.

     4. Ja tack, käre Jesus, vår himlaprins,
        Som fröjdar oss unga om julen!
        Hur svaga vi äro, du nogsamt mins,
        Som sjelf blef ett barn under julen.
        Vår konung, vår konung, till dig vi se,
        Vår konung, vår konung vi hyllning ge,
        Vår konung, vår konung och frälsare,
        O blif nu vår gäst under julen.




                       203. Jag är ej för liten.


     1. Jag är ej för liten vara barn hos Gud,
        Jag är ej för liten vandra i hans bud.
        Jag är ej för liten vandra i hans bud.

     2. Jag är ej för liten skåda på Guds lam,
        Jag är ej för liten bo vid korsets stam.
        Jag är ej för liten bo vid korsets stam.

     3. Jag är ej för liten låta anden få
        Hjertat till sitt tempel, lycklig är jag då.
        Hjertat till sitt tempel, lycklig är jag då.

     4. Jag är ej för liten att hvar sabbatsdag
        Uti söndagsskolan höra Herrens lag.
        Uti söndagsskolan höra Herrens lag.

     5. Jag är ej för liten lyda mor och far.
        Gud till fjerde budet löfte fogat har.
        Gud till fjerde budet löfte fogat har.

     6. Jag är ej för liten vara litet ljus,
        Som om Jesus vittnar uti hem och hus.
        Som om Jesus vittnar uti hem och hus.

     7. Jag är ej för liten att vid himlens tron
        Höja nya sångens klara hemlandston.
        Höja nya sångens klara hemlandston.




                     204. Låtom oss nu alla skynda.


     1. Låtom oss nu alla skynda
        Att den ädla säden så,
        Att ock vi en gång med jubel
        Våra kärfvar bära få.
        Och om vi med hjertetårar
        Fukta säden mången gång,
        Skola vi dess mera skörda
        Under englars jubelsång.
   KÖR. Låten icke modet sjunka,
        Hållen ut i tro och bön.
        Snart på skyar Herren kommer
        Med de trognas nådelön.

     2. O hvad fröjd i skördeanden,
        Då Guds folk från hvarje ort
        Skola bära sina kärfvar
        Genom stadens perleport!
        Mången, för hvars skull här nere
        Du så ofta grät och bad,
        Skall på stadens gyllne gata
        Helsa dig så hjertligt glad.

     3. De med tårar så, de skola
        Under jubel skörda få,
        När som under Edens palmer
        Högtidsklädda skaror gå.
        Och när vi på stranden möta
        Barnen uti snöhvit skrud,
        Mer för dig än hela verlden
        Är den själen du vann för Gud.




                         205. Jag har en fader.


     1. Jag har en fader i det fadersland,
        Jag har en fader i det fadersland,
        Dit all min håg och längtan står;
        Vid honom fäst med trones band.
   KÖR. Jag vill gå, jag vill gå, när jag hembud får,
        Jag vill gå, jag vill gå, när jag hembud får;
        När Herren kallar mig, jag går
        Med fröjd till fridens sälla land.

     2. Jag har en frälsare uti det land,
        Jag har en frälsare uti det land,
        Der ingen smärta mer mig når,
        Der lifvets träd i blomning står.

     3. Jag har mitt allt uti det rika land,
        Jag har mitt allt uti det rika land,
        Der krönt den frälsta skaran står,
        Med segerns palm uti sin hand.




                         206. Älsken hvarandra.


     1. Onda ord — o låt dem aldrig
        Öfver dina läppar gå.
        Låt en helig känsla hindra,
        Att de aldrig skada må.
   KÖR. “Älsken hvarandra,” så sade Jesus;
        Lyden som barn det fadern har befalt.
        “Älsken hvarandra,” så sade Jesus;
        Lyden som barn hvad han befalt.

     2. Kärlek är för ren och himmelsk,
        Vänskap allt för helig är
        För att såra och förstöra
        På så syndigt sätt som sker.

     3. Snart ett ord är sagt i vrede
        Och en sak i ondska gjord;
        Snart kan kärleksbandet slitas
        Af ett enda vredens ord.




                      207. Närmare, Gud, till dig.


     1. Närmare, Gud, till dig,
        Närmare dig!
        Om ock ett kors det är,
        Som lyfter mig,
        Är blott min själs begär
        Ständigt att komma här
        Närmare, Gud, till dig,
        Närmare dig.

     2. Skild ifrån dig, o Gud,
        Fridlös jag gått.
        Aldrig i verldens tjenst
        Hvila jag fått;
        Men se’n till dig jag flytt,
        Suckar jag städs på nytt:
        Närmare, Gud, till dig,
        Närmare dig.

     3. Om du med blomster strör
        Lefnadens stig,
        Eller om sorgens moln
        Hopas kring mig.
        Är det mig lika godt,
        Om det mig förer blott
        Närmare, Gud, till dig,
        Närmare dig.

     4. Och när mitt vandringslopp
        Slutas en gång,
        Och uti frihet byts
        Jordlifvets tvång.
        Föres jag vid din hand,
        Fri ifrån stoftets band,
        Närmare, Gud, till dig,
        Närmare dig.




                          208. Jag frågar ej.


     1. Jag frågar ej, om du är en
        Af verldens vise — nej,
        Jag frågar ej, om du är känd
        Af menskor eller ej;
        Jag frågar ej, om ryktet bär
        Ditt lof kring jordens rund,
        Jag frågar ej om du fått _ett_,
        Om du fått _tio_ pund.

     2. Jag frågar ej, om du är en
        Af verldens ädle — nej,
        Jag frågar ej, om du är hög
        Och mägtig eller ej.
        Jag frågar ej, om du är rik
        På gods och gårdar här,
        Jag frågar ej, hvad plats du har,
        Och ej, hvad namn du bär.

     3. Jag frågar ej, om du är skön,
        Om du är ung och glad,
        Om du på jorden har ett hem,
        En ljuflig lägerstad;
        Jag frågar ej, om Herren Gud
        Har blomsterstrött din stig,
        Och ej om lifvets kamp och nöd
        Och allvar hunnit dig.

     4. Jag frågar ej, om du är ren,
        Om du är from och god;
        Jag frågar ej, om du är stark
        I hopp och tålamod;
        Jag frågar ej, om du är varm
        I bön och kärlek — märk,
        Jag frågar ej, om du är rik
        På dygd och goda verk.

     5. Nej, detta allt det hjelper ej,
        Det har ej lif i sig.
        Det är en annan sak, hvarom
        Jag ville fråga dig.
        Guds gåfvor — må vi akta dem,
        Som dyra, kära lån!
        Men hufvudsaken blir dock den:
        Säg, tror du på Guds son?

     6. Jag frågar dig i Jesu namn,
        Det namnet ger mig mod:
        Har du fått frid med Herren Gud
        Igenom Jesu blod?
        Är han ditt hopp, din salighet,
        Din himmel och ditt allt,
        Då först har lifvet fått sin färg,
        Ditt verk sin äkta halt.

     7. Gods hjelper ej din arma själ
        En gång på vredens dag,
        Och till fåfänglig kunskap har
        Ej Herren Gud behag.
        Så bygg ej något näste då
        Af usla rör och strån,
        Men svara på min fråga: Säg,
        Säg tror du på Guds son?




                   209. O Jesus Krist, Guds dyra lam!


     1. O Jesus Krist, Guds dyra lam!
        Mitt hjerta lofvar dig.
        Tack, att du dog på korsets stam
        Att återlösa mig!

     2. Hvad nåd uti ditt hjerta bor,
        Hvad kärlek utan mått!
        Min syndaskuld nog var hon stor,
        Men större nåd jag fått.

     3. De djupa sår för mig du bar,
        Ditt blod ur såren rann.
        Deri jag lif och helsa har,
        Deri min frid jag fann.

     4. Här är för mig ett härligt bord
        Med himlarätter på.
        En äng så grön för hungrig hjord,
        En källa skön också.

     5. O Jesus, för ditt dyra namn
        Tag helt mitt hjerta in,
        Och göm mig i din kärleksfamn
        Som lön för mödan din.




                          210. Jag har en vän.


     1. Jag har en vän, som älskar mig
        Så högt, att han lät offra sig
        I korsets död på Golgata.
        Mitt hjerta sjung: halleluja!
   KÖR. Halleluja! jag har en vän,
        Som förer mig till himmelen.
        Han hela vägen med mig går,
        Och af hans hand jag kronan får.

     2. Min Jesu kärlek innerlig
        Är ljuset på min vandringsstig,
        Den skatt, som gör mig rik och säll
        Och drifver sorgen från mitt tjäll.

     3. Jag har en vän, en mägtig vän
        Som tronar uti himmelen
        Och råder öfver alla land,
        På höjd, i dal, på sjö och strand.

     4. O broder, stäm i sången in,
        Ty denne vän är också din.
        Om du ej är så from du vill,
        Hans nåd för dig dock räcker till.




                     211. O min själ, var nu glad.


     1. O min själ, var nu glad, du en frälsare har.
        Se hans krubba, hans graf och det kors, som han bar.
   KÖR. Sjung om honom, som i döden var din trognaste vän.
        Sjung hans seger och förkunna: han lefver igen.

     2. O min själ, var nu glad, ty det slagtade lam
        Ur sin graf till evinnerligt lif har gått fram.

     3. O min själ, var nu glad, ty en konung du har,
        Som på himmelens tron tar dig sjelf i försvar.

     4. O min själ, var nu glad, ty han kommer igen,
        Han som gaf för dig lifvet, din Gud och din vän.
   KÖR. Sjung om honom, som i döden var din trognaste vän.
        Sjung hans seger och förkunna: han kommer igen.




                        212. Det fins ett land.


     1. Det fins ett land så underbart,
        Der helgonen få bo.
        Der lyser ljuset evigt klart,
        Der herskar evig ro.
        Det landet har en evig vår;
        Ej blomman der förgås,
        Men dödens flod sin bölja slår
        Emellan det och oss.

     2. Ty bortom denna strida våg,
        Der ligger himlens land.
        Så Kanaan ock i fägring låg
        På Jordans andra strand.
        Låt oss få stå, der Moses stod,
        Och se i Kanaan in,
        Då skall ej dödens Jordansflod
        Förskräcka mer vårt sinn’.




                     213. Jag älskar söndagsskolan.


     1. Jag älskar söndagsskolan
        Och villigt skyndar dit,
        Att der bland barnen sjunga
        Och lära med all flit.
        Jag vill ej dagen spilla
        I lättja, synd och lek,
        Jag skyr den onda verlden
        Och falska vänners svek.

     2. Jag älskar söndagsskolan,
        Ty jag får lära der,
        Hur Jesus har mig älskat,
        Hur god och mild han är;
        Och ordet om hans kärlek,
        Som är min bäste vän,
        Det leder mig att älska
        Min frälsare igen.

     3. Jag älskar söndagsskolan,
        Ty Jesus finnes der
        Och många Jesu vänner,
        Som hålla honom kär.
        Bland dem jag här får lära,
        Att sjunga lammets sång,
        Den jag ock väntar sjunga
        Vid lammets tron en gång.

     4. Jag älskar söndagsskolan,
        Och derför, Jesus, ber
        Jag dig att mig välsigna
        Med nåd allt mer och mer.
        Ja lär oss alla älska
        Dig helt af all vår själ,
        Och bär oss till din himmel,
        Der allt blir evigt väl.




                         214. En dyrbar skatt.


     1. En dyrbar skatt jag funnit har,
        Till hjelp och kraft i nöd och strid;
        Och denna skatten underbar
        Den är min Jesu dyra frid.
   KÖR. Jag prisa vill min Jesu namn;
        Han är min frid, min vän så blid.
        Han slutit mig uti sin famn
        Och gifvit mig sin ljufva frid.

     2. Och denna dyra himlaskatt
        Jag eger under skiften all;
        Den räcker till så dag som natt,
        Och hjertat den bevara skall.

     3. När orons stormar häfva sig,
        Och fruktans dimmor slå sig ned,
        Då hviskar friden tröst till mig,
        Och strax jag ljus i mörkret ser.

     4. Snart skall jag fram till floden nå,
        Till dödens flod så mörk och strid.
        Tryggt kan jag öfver djupet gå,
        När hjertat eger Jesu frid.




                       215. Ringa vattendroppar.


     1. Ringa vattendroppar,
        Ringa korn af sand
        Bilda stora hafvet
        Och det torra land,
        Och det torra land.

     2. Så de små minuter,
        Fast så ringa, dock
        Bilda verldens åldrar,
        Evigheter ock,
        Evigheter ock.

     3. Så ock ringa felsteg
        Leda menskan af
        Från rättfärdigheten
        Ned i syndens graf,
        Ned i syndens graf.

     4. Ringa verk af kärlek,
        Ringa kärleksord.
        Till ett himmelrike
        Skapa om vår jord,
        Skapa om vår jord.




                    216. Nu glädjens timme inne är.


     1. Nu glädjens timme inne är
        Och manar oss till sång.
        Vi stämma upp den lofsång kär
        Oss englar lärt en gång.
   KÖR. Ära vare Gud i höjd!
        Frid på jorden, frid och fröjd!
        Menniskor ett godt behag
        På denna glädjens dag!

     2. Ja sjungen, stora, sjungen, små;
        Ej större glädje fins
        Än den, att uppå krubbans strå
        Har hvilat himlens prins.

     3. I mörkret, som på jorden var,
        Ett ljus har blifvit tändt:
        Guds kärlek är oss uppenbar
        I gåfvan som han sändt.

     4. O tänk att han, Guds ende son,
        Sig i förnedring böjt!
        Han störtat höghet från dess tron,
        Och ringhet han upphöjt.




                         217. Jag älskar våren.


     1. Jag älskar våren och dess ljus,
        Dess glada fogelsång;
        Jag älskar skogen med dess sus
        Och bäckens muntra språng.
   KÖR. Tack, o Gud i himlens höjd!
        Tack för vår, för lif och fröjd!
        Allt omkring mig vittne bär,
        Hur rik din kärlek är.

     2. Jag älskar ängens blomsterkrans
        Och tufvans mjuka famn;
        Jag älskar qvällssol’ns milda glans
        Och stjernor utan namn.

     3. Jag älskar skyn så hög och klar,
        Ja ock den friska vind,
        Som, då den genom rymden far,
        Strör rosor på min kind.

     4. Men högst af allt jag älskar Gud
        Min fader god och vis.
        Han jorden klädt i högtidsskrud
        Lik Edens paradis.

     5. När denna jord han utstyrt har
        Med så frikostig hand,
        Hvad måste han ej ega qvar
        Hos sig i himlens land!




                    218. Se, nu är salighetens dag.


     1. Se, nu är salighetens dag
        För arme syndaren,
        Ty Gud till oss har godt behag:
        Han gaf oss frälsaren.
   KÖR. Pris ske Gud för sådan nåd!
        Sådant var hans frälsningsråd.
        Pris ske Gud i evighet
        För denna salighet!

     2. Se, nu är salighetens dag,
        En ljus, behaglig tid,
        Då syndare af alla slag,
        Tillbjudas nåd och frid.

     3. Nu är blott taga nåden mot
        Till frälsning full och fri,
        I stoftet göra bättring, bot
        Och se’n instämma i:




                             219. Pris Gud.


   Pris Gud i magt och kärlek stor;
   Pris Gud bland alla himlars kor;
   Pris vare Gud i alla land;
   Pris fader, son och helge and’!




                   220. Min sak är i frälsarens hand.


     1. Hur är ej vårt lif liksom hafvet,
        Oroligt och nyckfullt och djupt!
        I dag är det upprördt af stormen,
        I morgon så stilla och ljuft.
        Ej ofta vårt lif är ett solsken,
        Då molnen ej skugga vårt land.
        Hur godt är dock ej att få säga:
        Min sak är i frälsarens hand!
   KÖR. Min sak är i frälsarens hand,
        Min sak är i frälsarens hand.
        Hur godt att hvar dag kunna säga:
        Min sak är i frälsarens hand!

     2. Hvarhelst vi än gå, vi förnimma,
        Att frestaren illslug och djerf
        Så omärkt och listigt försöker
        Att bringa oss uti förderf.
        Hur ryslig är synden, som tågar
        Så mägtig framåt i vårt land!
        Må vi dock uthärda i striden!
        Vår sak är i frälsarens hand.

     3. Vår tid är så kort och så vigtig.
        O må vi på fältet nu gå
        Och ropa till syndare alla,
        Att nåd fins hos Jesus att få,
        Att mången må uppstå från sömnen
        Och frälsas ur träldomens band
        Och säga: Min Jesus, jag kommer
        Och lemnar min sak i din hand.




                          221. Pris vare Gud!


     1. Han tände lyktor i den mörka dimman,
        Der han på himlens stjernegata for,
        Och på hans allmagtsord i morgontimman
        Steg solen fram på fästets höga kor;
   KÖR. Och sången ljöd i tusen stämmors ljud:
        Pris vare Gud, pris vare Gud!

     2. Han vatten göt från himlens höga salar,
        Och hvalar lekte uti böljan blå,
        Och bäckar sorlade i gröna dalar
        Emellan blomsterhöljda stränder då;

     3. Och vid en fläkt från himlens andeländer
        På söderns kullar cedrar sprungo opp,
        Och hjordar betade på gröna stränder,
        Och trastar drillade i furans topp;

     4. Han gjorde menskobarn med sina händer
        Af jordens stoft i lifvets morgonstund,
        Och barnets engel log på sköna stränder
        Vid lifvets vårfläkt uti Edens lund;

     5. Igenom allt hans allmagtsstämma brusar,
        Hans blick igenom alla höljen når,
        Hans andedrägt i hvarje vindfläkt susar,
        Hans lif igenom hvarje åder går;
   KÖR. Och alla verldar gifva återljud:
        Pris vare Gud, pris vare Gud!




                           222. O store Gud!


     1. O store Gud! när jag den verld beskådar,
        Som du har skapat med ditt allmagtsord,
        Hur der din vishet leder lifvets trådar,
        Och alla väsen mättas vid ditt bord —
   KÖR. Då brister själen ut i lofsångsljud:
        O store Gud, o store Gud!

     2. När jag betraktar himlens höga under,
        Der gyllne verldsskepp plöja etern blå,
        Och sol och måne mäta tidens stunder
        Och vexla om, som tvenne klockor gå —

     3. När jag hör åskans röst bland stormen brusa,
        Ser blixtens klingor springa fram ur skyn,
        När regnets kalla, friska vindar susa,
        Och löftets båge glänser för min syn —

     4. När vestanvindar susa öfver fälten,
        När blommor dofta omkring källans strand,
        När trastar drilla i de gröna tälten,
        Ur furuskogens tysta, dunkla rand —




                        223. I vårt söndagshem.


     1. Här med fröjd ännu en gång
        I vårt söndagshem
        Samlas vi till bön och sång,
        I vårt söndagshem.
        Herren är oss alltid när,
        Hör vår bön och barnen lär;
        Hvar och en är lycklig här
        I vårt söndagshem.
   KÖR. Här med fröjd ännu en gång
        I vårt söndagshem
        Samlas vi till bön och sång,
        I vårt söndagshem.

     2. Gud är midt ibland oss här
        I vårt söndagshem,
        Känner hvarje själs begär
        I vårt söndagshem.
        Nalkas vi hans nådatron,
        Ger han oss, som gaf sin son,
        Nåd och sällhet genom tron
        I vårt söndagshem.

     3. Jesus, barnens bäste vän —
        I vårt söndagshem,
        Tala du till hvar och en
        I vårt söndagshem.
        Blir vår vandring mödosam,
        Led oss genom lifvet fram,
        Vårda dina dyra lam
        I vårt söndagshem.




                          224. O hvilken Gud!


     1. Herren skapat himmel, jord —
        O hvilken Gud!
        Med sitt stora allmagtsord.
        O hvilken Gud!
        Han har skapat stjernors här,
        Allt som jordens yta bär,
        Allt som uti vattnet är.
        O hvilken Gud!

     2. Han har äfven skapat mig —
        O hvilken Gud!
        Till en afbild utaf sig.
        O hvilken Gud!
        Han är min och allas far,
        Han ock räknat mina da’r,
        Trogen omsorg om mig har.
        O hvilken Gud!

     3. Allting uppehåller han —
        O hvilken Gud!
        Ej en sparf han glömma kan.
        O hvilken Gud!
        Från sitt säte ned han ser,
        Daglig godhet oss beter,
        Mat och kläder han oss ger.
        O hvilken Gud!

     4. Han har öppnat himlens port —
        O hvilken Gud!
        Störst är det af allt han gjort —
        O hvilken Gud!
        Ende sonen sände han,
        Som en evig frälsning vann;
        _Alla_ han nu hjelpa kan.
        O hvilken Gud!




                 225. Väl är våra fienders skara stor.


     1. Väl är våra fienders skara stor,
        Som omkring oss lägrad är,
        Men segern på Jesus vår kung beror
        Och ej på en väldig här.
        I fiendens läger fins icke ro,
        De drömma om undergång,
        Midt under det vi, som på Jesus tro,
        Få öfva vår segersång.

     2. Vår rustning ser nog ganska tarflig ut
        Vid sidan af Midians prakt;
        Men, broder, var trogen ändå till slut
        Att strida i Herrens magt.
        För sanningens fackla i kärl af ler
        Och frälsningens stridstrumpet
        Ses menskorna falla till marken ner —
        Ja Herren ske pris för det!

     3. Vår Gideon sjelf främst i spetsen går,
        De starke han tar till rof.
        Snart kampen är slutad och segern vår
        Och kronan — ja Gud ske lof!
        Vår skara förökas ju dagligen,
        Ej någon kan motstå den.
        Snart få vi intåga i himmelen
        I segertriumf. Amen.




                     226. Kom, huldaste förbarmare.


     1. Kom, huldaste förbarmare,
        Som herde ibland fåren.
        Led alla arma syndare
        Till källorna och såren,
        Till Sions berg och Sarons bet,
        Der i en salig enighet
        Hvar trogen själ har trefnad.

     2. O kärlekshaf, utgjut din flod
        Utöfver allas hjertan.
        Låt kraften af ditt helga blod
        Fördrifva otronssmärtan.
        Du hela verldens nådastol,
        Förvandla med din ljufva sol
        Vår köld i evig värma.




                      227. Stäm in i englars kor.


     1. Stäm in i englars kor,
        Och sjung hans kärlek stor,
        Hans ära sjung.
        Han, som regerar der,
        Englars beundran är,
        Och nåd han till oss bär,
        Vår frälsar’kung.

     2. En smälek grym han bar,
        Den kalken bitter var
        För oss han tog.
        Guds englar sågo ned
        Med häpnad, hur han led.
        Min själ, fall ned och bed:
        För dig han dog.

     3. Hans nåd är rik och varm;
        Vår sång är svag och arm
        I stoftet här.
        Men ack i ljus en gång
        I evigheten lång
        Vi sjunga bättre sång
        Åt sonen kär.

     4. Dock om än svagt ändå
        Hans pris vi sjunga må
        På barnavis.
        Hans magten, äran är,
        Han kungaspiran bär;
        I helgon, sjungen der
        Och här hans pris.




                     228. Mitt fosterland, för dig.


     1. Mitt fosterland, för dig
        Min lyra stränge sig,
        Du frihetsland!
        Här pilgrimsfädren mött,
        Här stora hjeltar dött
        Och äreminnen strött
        Från strand till strand.

     2. Min dyra fosterbygd,
        De fries hem och skygd
        Du var och är.
        Med skog, och berg och fjell,
        Med kullar, bäck och häll,
        Med fält och himlapell
        Du är mig kär.

     3. Mitt land, din ära skall
        I milda toners svall
        Med vinden gå,
        Tills lofvet bryter löst
        Med sång ur sälla bröst,
        Och sjelfva klippan röst
        Och sång skall få.

     4. Frihetens skapare,
        O Gud, till dig vi se.
        Vårt lof är ditt.
        Än länge må din hand
        Från träldoms hårda band
        Vårt dyra fosterland
        Behålla fritt!




                    229. Så älskade Gud verlden all.


     1. Så älskade Gud verlden all,
        Att han utgaf sin ende son,
        Att hvar och en, som på honom tror,
        Skall få ett evigt lif.

     2. Ty deruti står kärleken,
        Ej det vi hafva älskat Gud,
        Men deruti, att han älskat oss
        Och gifvit oss sin son.

     3. Ja derpå är Guds kärlek stor
        Vorden uppenbar till oss,
        Att till försoning för all vår synd
        Han hafver sändt sin son.

     4. Han hafver oss sändt Jesus Krist,
        Att på honom vi skola tro,
        Att genom honom vi lefva må
        Och älska för hans skull.




                            230. Vår bibel!


     1. Vår bibel, vår bibel, mer dyrbar än gull!
        Hvar sida af härliga löften är full.
        Den talar om frälsarens kärlek så rik,
        Den visar oss vägen att bli honom lik,
        Den visar oss vägen att bli honom lik.

     2. Vår bibel, vår bibel, välsignade ord,
        Är ljuset på ungdomens stig här på jord.
        Du bjuder oss söka i tidiga år
        Den kostliga perlan, som aldrig förgår,
        Den kostliga perlan, som aldrig förgår.

     3. Vår bibel, vår bibel! vi sjunga igen;
        Vår tunga beprisar dess sanningar än.
        Din seger, ditt värde, vi gladt stämma opp
        Och sända ditt budskap kring verlden med hopp,
        Och sända ditt budskap kring verlden med hopp.




                     231. Herre, samla oss nu alla.


     1. Herre, samla oss nu alla
        Kring ditt dyra nådesord.
        Likt ett vårregn låt det falla
        På vårt hjertas torra jord.
        Värdes oss din ande sända
        Och din eld ibland oss tända,
        Mätta ljufligt de elända,
        Herre, vid ditt rika bord.

     2. Lär oss troget taga vara
        På det ord oss gifvet är.
        Led oss i ditt ljus det klara
        På den väg, som till dig bär.
        Håll vårt hjerta för dig stilla,
        Låt ej otron oss förvilla;
        Herre, låt oss ej förspilla
        Nådestunden du beskär.

     3. Må vi akta på den tiden,
        Då du söker oss, o Gud.
        Snart är nådens dag förliden,
        Och vi få ej flera bud.
        O så hjelp oss nu att höra
        Hvad vår själ kan saliggöra,
        Upplåt du vårt hjertas öra,
        Och förnim vårt böneljud.




                   232. Om mitt hem jag sjunga vill.


     1. Om mitt hem jag sjunga vill, ty ingen plats är mig så kär.
        Hvart jag än i verlden kommer, det ej ändå hemma är.
        O jag mins så väl, när jag i barnaårens glada tid
        Hemma var med mina syskon uti hemmets lugn och frid.
   KÖR. O mitt sköna, kära hem! Aldrig kan jag glömma dig.
        Fastän du är ringa, fins ej någon plats som du för mig.

     2. O jag mins så väl, hur efter dagens lek och glada rön
        Mamma samlade oss kring sig för att hålla aftonbön.
        Och de helga böner, som hon bad till Herren för oss då,
        Kan jag aldrig glömma, hvart jag än i verlden komma må.

     3. Och den dagen, då jag måste lemna hemmets lugna härd
        För att långt i fjerran fara ut i denna onda verld!
        Ack mitt hjerta ville brista, då jag sista skymten såg
        Af den lilla, kära stugan, der i skogens lugn hon låg.

     4. O min Gud, mitt hem välsigna. Om jag aldrig åter får
        Se det här på denna jorden, det i dina händer står.
        Led oss alla med din ande upp till sköna himmelen.
        Må vi alla der få mötas, fader, moder, syskonen!
   KÖR. O mitt sköna hem i höjd, nu jag blickar upp till dig;
        Mera kärt än något hem på jorden är dock du för mig.




                   233. Vänner, då nu vi skiljas här.


     1. Vänner, då nu vi skiljas här,
        Ack låtom oss vår Herre kär
        Lofsjunga med en enig röst,
        Som utgår af ett tacksamt bröst.

     2. Kanske vi ej här mötas mer,
        Men se ett bättre land sig ter,
        Der vi få mötas en gång sist,
        Om vi här älskat Jesus Krist.

     3. Ack må vi der med fröjdeljud
        Få prisa dig, treenig Gud,
        Och må med amen stämma in
        I lofvet englaskaran din!




                    234. Vill du möta mig derhemma?


     1. Vill du möta mig derhemma,
        Hemma i det sälla land?
        Vill du möta mig derhemma,
        Skall jag trycka der din hand?
        Många vänner der mig helsa,
        Många som jag älskat här;
        Men jag frågar, dyre broder:
        Vill ock du mig möta der?
   KÖR. Jag vill möta dig derhemma,
        Ja i himlen ljus och skär.
        Jag vill möta dig derhemma,
        Ja jag vill dig möta der.

     2. Vill du möta mig derhemma?
        O jag vet, att jag skall der
        Njuta mer af Jesu kärlek,
        Än jag nå’nsin kunnat här.
        Och när sången väldigt brusar,
        Skönare den blir för mig,
        Om i den sig ljufligt blandar
        Rösten, broder, ock af dig.

     3. Vill du möta mig derhemma?
        Efter dig jag der vill se
        Ibland Jesu många vänner,
        Och der englar mot mig le.
        Han vill möta mig derhemma,
        Han, som allt i alla är.
        Dyre broder! Säg, o vill du,
        Vill du ock mig möta der?




                  235. Se Jesus är ett tröstrikt namn.


     1. Se Jesus är ett tröstrikt namn
        Och i all nöd vår säkra hamn.
        Igenom Jesus få vi nåd
        Och finna på det bästa råd.

     2. Guds ende son, o Jesus huld,
        Förlåt oss all vår synd och skuld.
        Vår nöd du ser och hjelpa kan,
        Du som är både Gud och man.

     3. Af dig är all rättfärdighet,
        Af dig all frid och salighet.
        Den varder af allt ondt förlöst.
        Som sätter till ditt namn sin tröst.

     4. Dig vare pris för lifvets ord,
        För dopets bad och nådens bord!
        Din frid oss här i tiden gif
        Och efter döden evigt lif.




                 236. Ack hur lycklig är barndomstiden!


     1. Barnaåren hur sälla, glada,
        Förr’n syndens frostnatt hunnit brodden skada —
        Barnahjertat, som sig fått bada
        I nådens skurar uti lifvets vår!
   KÖR. Ack hur lycklig är barndomstiden,
        Men ack så snart, så snart den är förliden!
        Ack hur lycklig är barndomstiden,
        Men ack, så snart, så snart den hastar bort!

     2. O hur’ sällt att i späda åren
        Som lam få beta med de äldre fåren
        Uppå ängen — i Jesusåren,
        Hvari vi lif och helsa hafva fått!

     3. Jesus var ock ett barn i tiden
        Som vi och kom med nåden, glädjen, friden;
        Han går för oss och förer striden
        Mot våra fiender, halleluja!

     4. Som en moder sitt barn hugsvalar,
        I ordet Jesus oss så ömt tilltalar:
        Frukta icke, ty jag bevarar —
        Si, jag skall bära lammen i min famn.

     5. Herre hjelp, att vi städs må höra,
        Det som kan våra själar saliggöra,
        Och upplåt du vårt hjertas öra,
        Då vi i söndagsskolan samlas få.




                 237. Se hur fogeln gladt sig svingar.


     1. Se hur fogeln gladt sig svingar
        Upp mot himlen, klar och blå.
        Hör hans sång, hur skönt den klingar,
        Lust det är att höra på.
        Han af morgonsolen väckes
        Till att lofva Gud med fröjd,
        Och när aftonsolen släckes,
        Hvilar han så trygg och nöjd.

     2. Skulle jag då icke sjunga
        Herrens lof på barnavis?
        Skulle ej min lösta tunga
        Stämma upp min Jesu pris?
        Han som usla syndaträlen
        Ryckt ur elden som en brand,
        Löst ur snaran arma själen,
        Som nu hvilar i hans hand.

     3. Derför jag med fröjd uppstämmer
        Gladt som fogelns qvitt, qvitt, qvitt:
        Det är slut på all min jemmer,
        Hela bördan är jag qvitt.
        Uti lammets blod rentvagen
        Nu min själ sig svingar fritt,
        Och som fogeln hela dagen
        Gladt jag sjunger: qvitt, qvitt, qvitt.




                      238. Jag vill ej synda mer.


     1. Om någon att synda mig locka vill,
        Då svarar jag: Nej, o nej!
        Ty Jesus, min frälsare hör jag till,
        Och synden han älskar ej.
   KÖR. Jag vill ej synda mer,
        Jag vill ej synda mer;
        Ty Herrens öga mig alltid ser —
        O jag vill icke synda mer.

     2. Om någon då säger att synd blott är
        Ett nöje på denna jord,
        Jag svarar: Den sargat min Jesus kär,
        Så lärer mig bibelns ord.

     3. Om någon mig frågar, hvad synden är,
        Jag svarar: Min fiende,
        Som städse vill hindra mig på min färd,
        Att målet jag ej må se.

     4. Om någon då frågar: Hvart ämnar du?
        Jag svarar: Till himlens land,
        Och Jesus jag hafver i sällskap nu;
        Han leder mig med sin hand.




                 239. O Jesus Krist, dig till oss vänd.


     1. O Jesus Krist, dig till oss vänd,
        Din helge ande till oss sänd.
        Vår andakt höj, vår suckan hör,
        Och oss på lifsens väg sjelf för.

     2. Upplåt vår mun till ditt namns pris,
        På oss din andes kraft bevis.
        Förök vår tro, upplys vår själ
        Ditt helga ord att lära väl.

     3. Till dess vi sjunga med Guds här:
        Gud helig, helig, helig är,
        Och saligt skåda ljusens far
        Bland englaskaror uppenbar.




                        240. Stå upp för Jesus.


     1. Stå upp, stå upp för Jesus,
        Du korsets kämpatrupp.
        Låt konungabaneret
        Ej skadas, lyft det upp.
        Från seger och till seger
        Framrycka skall hans här,
        Tills hvarje ovän krossats,
        Och han blott Herre är.

     2. Stå upp, stå upp för Jesus.
        Trumpeten kallar: gå
        Att Herrens lof förkunna
        Och mörkrets härar slå.
        Om fienderna rasa,
        Räds ej, du trogna själ,
        Nej fatta mod, du har ju
        Med dig ImmanuEl.

     3. Stå upp, stå upp för Jesus,
        Men i hans kraft allen.
        Ej köttslig arm här hjelper,
        Ej dödlig hjeltes ben.
        Tag nådeordets rustning,
        Och vaka, bed med flit,
        Och hvarest faran, pligten
        Dig kallar, skynda dit.

     4. Stå upp, stå upp för Jesus.
        Ej striden blifver lång.
        I dag du hör basunen,
        I morgon segersång.
        Och den, som öfvervinner,
        Skall ej bli utan lön.
        Nej Gud skall honom pryda
        Med ärekrona skön.




                          241. Gör mig stilla.


     1. Jesus, låt din rädda dufva
        Snart få hvila ut hos dig.
        Denna jord har ingen tufva,
        Der hon trygg kan hvila sig,
        Och hon längtar, och hon längtar
        Hem från öknens mörka stig.

     2. Färden är så full af faror,
        Vägen — ack den är så smal,
        Och på satans många snaror
        Är det aldrig något tal,
        Och så bär det, och så bär det
        Slutligt genom dödens dal.

     3. Uppehåll och stärk då modet,
        Såsom du det ensam kan.
        Lär mig ständigt se på blodet,
        Som för mina synder rann.
        Ack det blodet, ack det blodet,
        Hvari lif och frid jag fann!

     4. Låt din ande städse leda
        Alla mina företag.
        Ack jag kan ej sjelf mig freda
        För mitt kött en enda dag.
        Kom, o Jesus, kom, o Jesus,
        Var min kraft, ty jag är svag.

     5. Låt ej synden, låt ej flärden
        Söfva och bedåra mig.
        Ack för hela, vida verlden
        Vill jag icke mista dig.
        Du allena, du allena
        Förer mig den rätta stig.

     6. Gör mig stilla, gör mig stilla,
        Göm mig djupt i dina sår.
        Der kan det ej gå mig illa,
        Hur det än i verlden går.
        I det nästet, i det nästet
        Ack hur väl din dufva mår!




                    242. O hur saligt att få vandra!


     1. O hur saligt att få vandra
        Hemåt vid vår faders hand!
        Snart vi slutat ökenfärden
        Och gå in i Kanaans land.
   KÖR. Härligt sången der skall brusa
        Starkt som dånet af en vattuflod:
        Äran tillhör Gud och lammet,
        Som oss vunnit med sitt blod!

     2. Här vid elfvarna i Babel
        Tystnar ofta nog vår sång,
        Men vi vänta bättre dagar
        I Jerusalem en gång.

     3. Här vi skiljas från hvarandra,
        Här är möda, sorg och strid,
        Men uti den gyllne staden
        Snart vi mötas få i frid.

     4. O må ingen bli tillbaka
        Här i denna mörka verld!
        Må vi alla der få mötas
        Efter slutad pilgrimsfärd!




                        243. Vak upp, min själ.


     1. Vak upp, min själ, vak upp och sjung
        Din återlösare, din kung.
        Må ämnet för den sången bli
        Hans ömma kärlek, ack hur fri!

     2. Han såg mitt affall, såg min nöd
        Och frälste mig från evig död,
        Och än i nåd hos mig han bor.
        Hans ömma kärlek, ack hur stor!

     3. Snart skall jag gå den mörka stig,
        Der menskomagt ej hjelper mig.
        Må jag i döden kallna men
        Hans ömma kärlek prisa än!

     4. O må jag sen i fulla drag
        Den långa evighetens dag
        Blott sjunga på ett högre vis
        Hans ömma kärleks lof och pris!




                      244. O Jesus, blif när oss.


   O Jesus, blif när oss, blif när oss alltfort,
   Och sköt oss och bär oss, som alltid du gjort.
   Ja amen, din trohet skall bringa oss fram.
   Lof, pris, tack och ära, Lof, pris, tack och ära,
   Lof, pris, tack och ära vår Gud och vårt lam!




                     245. Amen sjunge hvarje tunga!


     1. Amen sjunge hvarje tunga!
        Amen är vår himlasång.
        Amen få vi evigt sjunga,
        Amen för Guds tron en gång.
        Amen, der är lifvets elf;
        Amen kallar han sig sjelf.

     2. Amen, Herrens Krist skall råda
        Amen är hans löftesord.
        Amen, vi hans under skåda;
        Amen, Herrens kraft är spord.
        Amen, botad är all nöd,
        Amen, bytt i lif vår död.

     3. Amen, lof och pris och ära,
        Amen, lammet och vår Gud!
        Amen klinge fjerran, nära!
        Amen är vår lofsångs ljud.
        Amen, snart vi kronan få.
        Amen, amen, ske alltså!




                   Bibelläsning för söndagsskolan.[1]


               Bibelläsning n:o 1. — Davids 103:e psalm.

Lofva Herren, min själ, och allt det uti mig är lofve hans heliga namn!

2. Lofva Herren, min själ, och förgät icke hvad godt han har gjort dig,

3. han, som förlåter dig alla dina synder och helar alla dina brister,

4. som löser ditt lif ifrån grafven och kröner dig med nåd och
barmhertighet,

5. som mättar din mun med sitt goda, att du blifver ung på nytt såsom en
örn!

6. Herren skaffar rätt och rättvisa åt alla förtryckta.

7. Han har låtit Mose veta sina vägar, Israels barn sina verk.

8. Barmhertig och nådig är Herren, långmodig och af stor mildhet.

9. Han går icke beständigt till rätta, och han vredgas icke
evinnerligen.

10. Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke
efter våra missgerningar;

11. ty så hög himmelen är öfver jorden, så mägtig är hans nåd öfver dem
som frukta honom.

12. Så långt som öster är ifrån vester, så långt låter han våra synder
vara ifrån oss.

13. Såsom en fader förbarmar sig öfver sina barn, så förbarmar sig
Herren öfver dem som frukta honom.

14. Ty han vet hvad för ett verk vi äro; han kommer ihåg, att vi äro
stoft.

15. En menniskas dagar äro såsom gräset; hon blomstrar såsom blomstret
på marken.

16. När vinden går deröfver, så är det icke mer, och det känner icke mer
sitt rum.

17. Men Herrens nåd varar ifrån evighet till evighet öfver dem som
frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnabarnen,

18. öfver dem som hålla hans förbund och öfver dem som ihågkomma hans
befallningar, så att de uträtta dem.

19. Herren har i himmelen stält sin tron och hans rike herskar öfver all
ting.

20. Lofven Herren, I hans englar, I starke hjeltar, som uträtten hans
befallning när I hören hans ords röst!

21. Lofven Herren, alla hans härskaror, I hans tjenare, som uträtten
hans vilja!

22. Lofven Herren, alla hans verk, i alla hans herradömes rum! Min själ,
lofva Herren!


                Bibelläsning n:o 2. — Davids 23:e psalm.

Herren är min herde, mig skall intet fattas.

2. Han låter mig hvila på gröna ängar, han förer mig till lugna vatten.

3. Han vederqvicker min själ, han förer mig in på den rätta vägen för
sitt namns skull.

4. Och om jag än vandrade i en mörk dal, fruktade jag intet ondt, ty du
är när mig; din käpp och staf, de trösta mig.

5. Du bereder för mig ett bord inför mina fiender, du smörjer mitt
hufvud med olja, min bägare flödar öfver.

6. Idel godhet och barmhertighet skola följa mig i alla mina lifsdagar,
och jag skall bo i Herrens hus evinnerligen.


                   Bibelläsning n:o 3. — Es. 55:1-12.

Nu väl, alle I, som törsten, kommen efter vatten, och I, som icke hafven
penningar, kommen, köpen säd och äten, kommen, köpen säd utan penningar
och för intet både vin och mjölk!

2. Hvi läggen I ut edra penningar för det som ej är bröd och eder
arbetsvinst för det som icke mättar? Hören, hören mig! då skolen I äta
det godt är, och eder själ skall rikligen förnöjas.

3. Vänden edert öra till och kommen till mig! Hören, att eder själ må
lefva och jag må göra med eder ett evigt förbund efter de trofasta
nådelöftena till David!

4. Si, jag satte honom till ett vittne för folken, till en furste och
herskare öfver folken.

5. Si, folk, hvilka du icke känner, skall du kalla, och folk, som icke
känna dig; skola löpa till dig, för Herrens, din Guds, skull och för
Israels Heliges skull; ty han skall förhärliga dig.

6. Söken Herren medan man kan finna honom, åkallen honom medan han är
när.

7. Den ogudaktige öfvergifve sin väg och syndaren sina tankar och
omvände sig till Herren, så förbarmar han sig öfver honom, och till vår
Gud, ty när honom är mycken förlåtelse!

8. Ty mina tankar äro icke edra tankar och edra vägar äro icke mina
vägar, säger Herren,

9. utan såsom himmelen är högre än jorden, så äro ock mina vägar högre
än edra vägar, och mina tankar än edra tankar.

10. Ty likasom regnet och snön faller ifrån himmelen och vänder icke
tillbaka dit, utan fuktar jorden, och gör henne fruktbar och bärande och
gifver säd till att så och bröd till att äta,

11. så skall ock mitt ord vara, som utgår ifrån min mun. Det skall icke
vända tillbaka till mig fåfängt, utan göra hvad mig täckes och hafva
framgång i det, hvartill jag utsänder det.

12. Ty med glädje skolen I utgå och med frid skolen I varda ledsagade.
Bergen och högarne skola för eder utbrista i jubelsång, och alla markens
träd skola klappa händerna.


                  Bibelläsning n:o 4. — Matt. 5:3-16.

3. Saliga äro de i anden fattiga, ty dem hörer himmelriket till.

4. Saliga äro de bedröfvade, ty de skola blifva hugsvalade.

5. Saliga äro de saktmodiga, ty de skola ärfva jorden.

6. Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdigheten, ty de
skola blifva mättade.

7. Saliga äro de barmhertiga, ty dem skall ske barmhertighet.

8. Saliga äro de renhjertade, ty de skola se Gud.

9. Saliga äro de fridstiftande, ty de skola kallas Guds barn.

10. Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighetens skull, ty
dem hörer himmelriket till.

11. Saliga ären I, när de försmäda och förfölja eder och, ljugande, säga
allt ondt mot eder för min skull.

12. Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen; ty
sammalunda hafva de förföljt profeterna, som voro före eder.

13. I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, hvarmed skall
man salta det? Till intet duger det mer, om icke till att utkastas och
nedtrampas af menniskorna.

14. I ären verldens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger på ett
berg;

15. icke heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan
på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.

16. Så lyse edert ljus inför menniskorna, att de må se edra goda
gerningar och prisa eder Fader, som är i himmelen.


         Bibelläsning n:o 5. — Ur 2 Mos. 20 (De tio budorden).

3. Du skall inga andra gudar hafva för mig.

7. Du skall icke missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall icke
låta honom blifva ostraffad, som hans namn missbrukar.

8. Tänk på sabbatsdagen, att du helgar honom!

12. Hedra din fader och din moder, på det du må länge lefva i det land,
som Herren, din Gud, vill gifva dig!

13. Du skall icke dräpa.

14. Du skall icke göra hor.

15. Du skall icke stjäla.

16. Du skall icke bära falskt vittnesbörd emot din nästa.

17. Du skall icke hafva lust till din nästas hus. Du skall icke hafva
lust till din nästas hustru, eller till hans tjenare, eller till hans
tjenarinna, eller till hans oxe, eller till hans åsna, eller till något
som din nästa tillhörer.

----------

[1] Se musikboken.




                               Register,
             upptagande sångernas begynnelseord och nummer.


                   Ack säg mig, hvad menar        85
                   Afskild för min Herres        179
                   Amen, sjunge hvarje           245
                   Arma barn, som vilse går      161

                   Barnaåren, hur sälla          236
                   Bröder, viljen I gå med        55

                   Det fins ett land             212
                   Det fins ett namn              51
                   Det ges en källa fyld med     102
                   Det stundat för barnen en     202
                   Det växte en blomma           136
                   Det är så godt att om         150
                   Dyra förvissning               99
                   Dyrbara ord om Guds nåd        30
                   Dyre Jesus, låt oss hvila     167
                   Då Jesus vandrade på vår      163

                   Ej långt, ej långt från       101
                   En bergklint skroflig          61
                   Endast Jesus                   96
                   En dyrbar skatt               214
                   En ljuf, högtidlig tanke       79
                   En stjerna gick på himlen     138
                   En timme i Getsemane          152
                   Ett förloradt får att söka     80
                   Ett vänligt ord               140

                   Fast ringa, arm och svag       95
                   Framåt i Jesu namn             12
                   Från Atlantens intill         113
                   Från jordens hvimmel          195
                   Fröjdefullt, fröjdefullt       90
                   Följen mig, en stämma          87

                   Gläd dig nu, du Herrens       114
                   Glöm aldrig bort de kära      153
                   Gud ske lof! min själ är      157
                   Gud är trofast                  4
                   Gå i Herrens fruktan            3
                   Går du med                    181

                   Halleluja! stäm upp och       174
                   Han kommer snart vår          107
                   Han tände lyktor              221
                   Har du sett, hur träden       199
                   Har, o själ, du anammat        49
                   Helge Ande, du som            125
                   Hell, Jesus utaf Betlehem     141
                   Helsokällan flödde             48
                   Hemma, hemma!                  27
                   Herre, gif oss alla nåd        98
                   Herren skapat himmel          224
                   Herre, samla oss nu alla      231
                   Himlar, gifven Herren ära      50
                   Hjertans Jesus                170
                   Hos Jesus är glädje och        37
                   Hur ljufligt klingar Jesu     143
                   Hur än lifvets stormar         89
                   Hur är ej vårt lif            220
                   Hvad har min Jesus            128
                   Hvad helst oss möter          120
                   Hvad är det väl som           103
                   Hvad är vårt lif på jorden?    65
                   Hvar blomstrar fridens         44
                   Hvar finner man ro under       17
                   Hvar helst jag än vandrar     193
                   Hvart går du?                 108
                   Hvilken vän vi ha i Jesus!    104
                   Härlig den natten             197
                   Här med fröjd ännu en         223
                   Högtid för handen är          111
                   Hör din själavän det är        81
                   Hör faderns röst i dag         24
                   Hör hur englasången            28
                   Hör hur himlens sånger        137
                   Hör jubelklangens enkla         1
                   Hör sabbatsklockans            54

                   I den sena midnattsstunden     25
                   I den staden                   68
                   I djupet af mitt hjerta        92
                   I en djup, oändlig skog        97
                   Ifrån högmod, gäckeri         149
                   I molnet kommer Herren        122

                   Jag frågar ej, om du          208
                   Jag har en fader              205
                   Jag har en vän, som älskar    210
                   Jag har en vän, vet du         46
                   Jag kan ej fullt omtala        77
                   Jag ser dit upp på            119
                   Jag står på stormig           200
                   Jag såg en stjerna falla       76
                   Jag älskar söndagsskolan      213
                   Jag älskar våren              217
                   Jag är en gäst och             69
                   Jag är en liten pilgrim        10
                   Jag är ej för liten           203
                   Jag är främling               135
                   Jag är så nöjd                126
                   Jerusalem, Jerusalem           45
                   Jesus ber oss lysa            100
                   Jesus bjuder barnen            64
                   Jesus, du som har mig kär     127
                   Jesus, gör mig stilla         159
                   Jesus, jag har hört           116
                   Jesus kommer                  171
                   Jesus kärleksfullt mig          7
                   Jesus, led mig hvarje         158
                   Jesus lefver                   73
                   Jesus lefver, grafven brast   176
                   Jesus, låt din rädda dufva    241
                   Jesus, min Jesus               29
                   Jesus, om dig vill jag        188
                   Jesus, själavän så god         72
                   Jesus, vår herde, han         155
                   Jesus, vår Jesus               34
                   Jesus älskar mig, jag vet      38
                   Jesus är den gode herden       18
                   Jordens fröjd så snart          5

                   Klippa, du som brast för      190
                   Klippan står fast              47
                   Kom, du nådens källa rika      84
                   Kom, huldaste förbarmare      226
                   Kom, låtom oss förenas        201
                   Kom, sjung med dem, som       144
                   Kom, stäm nu in               145
                   Kom till oss, o himmelska     198
                   Kära själ, som gått bort       94

                   Lef för Jesus                 187
                   Lemna dig helt åt Jesus        26
                   Lofven Gud med                  2
                   Luta dig till Jesu hjerta     147
                   Lyssna till ordet från         35
                   Låt ej basunen tystna          78
                   Låt hvart hjerta gladligt      74
                   Låtom oss nu alla skynda      204
                   Låt synden ej råda             53

                   Min fader är god               62
                   Min framtidsdag är ljus        86
                   Min själ, var på din vakt     194
                   Min vän, min vän                9
                   Mitt fosterland, för dig      228
                   Mitt hem är ej på jorden      183
                   Mitt hjerta har funnit en      39
                   Mitt hjertas sol               88
                   Morgon mellan fjellen          82

                   Nu glädjens timme inne        216
                   Nu har fogeln funnit           93
                   Nu min frälsningssak är        33
                   Nu vid Jesu korsbaner          58
                   Nu vi samlats i ditt namn      32
                   Nu vi vandra till             154
                   Nu är julen inne              131
                   När Herren är min herde        11
                   När i grafvens tysta          192
                   När Jesus inred i stora       148
                   När Jesus jag eger             67
                   När juldagsmorgon             129
                   Närmare, Gud, till dig        207
                   Närmare korset                 83
                   När solen lyktat dagens       156
                   Någon skall gå genom          146

                   O att med tusen tungors       142
                   O den käre Jesus              164
                   O du kärleksrike              180
                   O herde god, som vårdar       168
                   O hur mildt ljöd Jesu          56
                   O hur saligt att få           242
                   O hur saligt att tillhöra     172
                   O hur stort att tro på Jesus  165
                   O jag har en vän, som           8
                   O Jesus, blif när oss         244
                   O Jesus Krist, dig till oss   239
                   O Jesus Krist, Guds dyra      209
                   O låtom oss sjunga en          91
                   Om du än är späd och vek      191
                   Om i arla morgon               31
                   O min själ, var nu glad       211
                   Om jag en korsets              43
                   Om mitt hem jag sjunga        232
                   Om någon att synda mig        238
                   Onda ord, o låt dem aldrig    206
                   O nu vill jag sjunga          178
                   O rika löften af              134
                   O själ, som nu vandrar        118
                   O små pilgrimer               189
                   Oss en källa har Gud           16
                   O store Gud                   222

                   Pris Gud i magt och           219
                   På denna stund vi samlats     124

                   Ringa vattendroppar           215

                   Sabbatsdag, hur skön du        14
                   Salig jag är nu genom          19
                   Segern är vunnen              110
                   Se hur fogeln gladt sig       237
                   Se Jesus är ett tröstrikt     235
                   Se nu är salighetens dag      218
                   Sittande vid Jesu fötter      184
                   Sjung en sång till Jesu        22
                   Sjung, min själ, med tacksam   57
                   Skönt en strand emot oss      151
                   Solens strålar sakta          177
                   Som en ljungeld               182
                   Som fordom i fjerran           63
                   Snart randas en dag           169
                   Snart så sluta jordens         60
                   Stor fröjd, ty Jesus           59
                   Stå upp, stå upp för Jesus    240
                   Stäm in i englars kor         227
                   Stäm upp en lofsång            20
                   Sången om Jesus                66
                   Så älskade Gud verlden        229

                   Tack för denna nådestunden    133
                   Tack, o Gud, för denna        162
                   Tag mitt hjerta               117
                   Tag upp ditt kors             121
                   Tidigt vill jag höra            6
                   Till dig, o Jesus              40
                   Till Sion, Guds heliga         13
                   Till örtagårdens lunder       173
                   Två mig hvitare än snö         52
                   Tänken på Jesus                21
                   Tänk huru stort                71

                   Uppfaren är vår Herre         139
                   Upp, Guds folk!               115
                   Upp till Sions stad            23
                   Utaf anden lyft ifrån          42

                   Vak upp                       112
                   Vak upp, min själ             243
                   Varen starka uti Gud          105
                   Verka, ty natten kommer       185
                   Vid gryende dag               123
                   Vi, en liten skara            109
                   Vi, en pilgrimsskara glad      15
                   Vi förstå hvarandra            41
                   Vi ha en barnavän så kär      166
                   Vill du möta mig              234
                   Vill du skåda Jesus           130
                   Vi marschera framåt           175
                   Vår bibel                     230
                   Vår starka klippa Herren      106
                   Vårt saliga hem är hos        160
                   Väktare, hvad lider tiden?    186
                   Väljen i dag                   70
                   Väl är våra fienders skara    225
                   Vänner, då nu vi skiljas      233
                   Vänner, jag är stadd på        75

                   Åren komma, och åren gå       196
                   Ärans konung vill jag          36
                   Ära ske Gud                   132




                              Noteringar:


Registret har anpassats för att återge korrekt de första sångraderna.

Originalets grammatik, stavning och interpunktion har mestadels
bibehållits. Uppenbarliga fel har rättats utan notis. Ytterligare
korrekturer, delvis med hjälp av en annan ungåva, är som följande
(innan/efter):

   [s. 4]:
   ...  ...
   ... Kraft han beskär. ...

   [s. 126]:
   ... Min längtan och blick allt mer till mig drag. ...
   ... Min längtan och blick allt mer till dig drag, ...






*** END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK JUBELKLANGEN ***


    

Updated editions will replace the previous one—the old editions will
be renamed.

Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
law means that no one owns a United States copyright in these works,
so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
States without permission and without paying copyright
royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
of this license, apply to copying and distributing Project
Gutenberg™ electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG™
concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
and may not be used if you charge for an eBook, except by following
the terms of the trademark license, including paying royalties for use
of the Project Gutenberg trademark. If you do not charge anything for
copies of this eBook, complying with the trademark license is very
easy. You may use this eBook for nearly any purpose such as creation
of derivative works, reports, performances and research. Project
Gutenberg eBooks may be modified and printed and given away—you may
do practically ANYTHING in the United States with eBooks not protected
by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the trademark
license, especially commercial redistribution.


START: FULL LICENSE

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE

PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg™ mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase “Project
Gutenberg”), you agree to comply with all the terms of the Full
Project Gutenberg™ License available with this file or online at
www.gutenberg.org/license.

Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg™
electronic works

1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg™
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or
destroy all copies of Project Gutenberg™ electronic works in your
possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
Project Gutenberg™ electronic work and you do not agree to be bound
by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the person
or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.

1.B. “Project Gutenberg” is a registered trademark. It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg™ electronic works
even without complying with the full terms of this agreement. See
paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg™ electronic works if you follow the terms of this
agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg™
electronic works. See paragraph 1.E below.

1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation (“the
Foundation” or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
of Project Gutenberg™ electronic works. Nearly all the individual
works in the collection are in the public domain in the United
States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
United States and you are located in the United States, we do not
claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
displaying or creating derivative works based on the work as long as
all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
that you will support the Project Gutenberg™ mission of promoting
free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg™
works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
Project Gutenberg™ name associated with the work. You can easily
comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
same format with its attached full Project Gutenberg™ License when
you share it without charge with others.

1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
in a constant state of change. If you are outside the United States,
check the laws of your country in addition to the terms of this
agreement before downloading, copying, displaying, performing,
distributing or creating derivative works based on this work or any
other Project Gutenberg™ work. The Foundation makes no
representations concerning the copyright status of any work in any
country other than the United States.

1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
immediate access to, the full Project Gutenberg™ License must appear
prominently whenever any copy of a Project Gutenberg™ work (any work
on which the phrase “Project Gutenberg” appears, or with which the
phrase “Project Gutenberg” is associated) is accessed, displayed,
performed, viewed, copied or distributed:

    This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
    other parts of the world at no cost and with almost no restrictions
    whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it under the terms
    of the Project Gutenberg License included with this eBook or online
    at www.gutenberg.org. If you
    are not located in the United States, you will have to check the laws
    of the country where you are located before using this eBook.
  
1.E.2. If an individual Project Gutenberg™ electronic work is
derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
contain a notice indicating that it is posted with permission of the
copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
the United States without paying any fees or charges. If you are
redistributing or providing access to a work with the phrase “Project
Gutenberg” associated with or appearing on the work, you must comply
either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg™
trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.3. If an individual Project Gutenberg™ electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
will be linked to the Project Gutenberg™ License for all works
posted with the permission of the copyright holder found at the
beginning of this work.

1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg™
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg™.

1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg™ License.

1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
any word processing or hypertext form. However, if you provide access
to or distribute copies of a Project Gutenberg™ work in a format
other than “Plain Vanilla ASCII” or other format used in the official
version posted on the official Project Gutenberg™ website
(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
of obtaining a copy upon request, of the work in its original “Plain
Vanilla ASCII” or other form. Any alternate format must include the
full Project Gutenberg™ License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg™ works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg™ electronic works
provided that:

    • You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
        the use of Project Gutenberg™ works calculated using the method
        you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
        to the owner of the Project Gutenberg™ trademark, but he has
        agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
        Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
        within 60 days following each date on which you prepare (or are
        legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
        payments should be clearly marked as such and sent to the Project
        Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
        Section 4, “Information about donations to the Project Gutenberg
        Literary Archive Foundation.”
    
    • You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
        you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
        does not agree to the terms of the full Project Gutenberg™
        License. You must require such a user to return or destroy all
        copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
        all use of and all access to other copies of Project Gutenberg™
        works.
    
    • You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
        any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
        electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
        receipt of the work.
    
    • You comply with all other terms of this agreement for free
        distribution of Project Gutenberg™ works.
    

1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
Gutenberg™ electronic work or group of works on different terms than
are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
from the Project Gutenberg Literary Archive Foundation, the manager of
the Project Gutenberg™ trademark. Contact the Foundation as set
forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
Gutenberg™ collection. Despite these efforts, Project Gutenberg™
electronic works, and the medium on which they may be stored, may
contain “Defects,” such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
cannot be read by your equipment.

1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the “Right
of Replacement or Refund” described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg™ trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg™ electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from. If you
received the work on a physical medium, you must return the medium
with your written explanation. The person or entity that provided you
with the defective work may elect to provide a replacement copy in
lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
or entity providing it to you may choose to give you a second
opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
without further opportunities to fix the problem.

1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you ‘AS-IS’, WITH NO
OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of
damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
violates the law of the state applicable to this agreement, the
agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
remaining provisions.

1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg™ electronic works in
accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
production, promotion and distribution of Project Gutenberg™
electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
or any Project Gutenberg™ work, (b) alteration, modification, or
additions or deletions to any Project Gutenberg™ work, and (c) any
Defect you cause.

Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg™

Project Gutenberg™ is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of
computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
from people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg™’s
goals and ensuring that the Project Gutenberg™ collection will
remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg™ and future
generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
Sections 3 and 4 and the Foundation information page at www.gutenberg.org.

Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non-profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service. The Foundation’s EIN or federal tax identification
number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
U.S. federal laws and your state’s laws.

The Foundation’s business office is located at 809 North 1500 West,
Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up
to date contact information can be found at the Foundation’s website
and official page at www.gutenberg.org/contact

Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg™ depends upon and cannot survive without widespread
public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine-readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment. Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements. We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
DONATIONS or determine the status of compliance for any particular state
visit www.gutenberg.org/donate.

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg web pages for current donation
methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
ways including checks, online payments and credit card donations. To
donate, please visit: www.gutenberg.org/donate.

Section 5. General Information About Project Gutenberg™ electronic works

Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
Gutenberg™ concept of a library of electronic works that could be
freely shared with anyone. For forty years, he produced and
distributed Project Gutenberg™ eBooks with only a loose network of
volunteer support.

Project Gutenberg™ eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
edition.

Most people start at our website which has the main PG search
facility: www.gutenberg.org.

This website includes information about Project Gutenberg™,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.